Shuntautomatik, dyr eller mindre dyr?

[Andreas Hansson]

Ja, fast förlusterna är nog blir nog inte speciellt mycket mindre i samanhanget om det handlar om 1-2 grader.

Då borde det inte bli dyrare om man höjer tempen heller?
Bara 1-2 grader..

[Icecap]

Det verkar vara blandat ihop lite här.

Ja, vid sänkt innetemperatur sparar man, inget snack!

Men det rör sig om ett hus med en stor värmemassa som dels värms upp/kyls ner relativt långsamt och dels "suger till sig" en massa värme innan temperaturen går upp.

Lite som en bil: kör man med farthållare på en fin landsväg kan del löna sig att sänka hastigheten lite, det sparar bensin.

Med nattsänkning motsvarar det att bromsa - gasa - bromsa - gasa och det vet alla ju är oekonomisk, jämn hastighet är det bästa ur ekonomihänsyn.

[Torsten]

Är det däremot termostaten på elementen som står för sänkningen så får man högre returtemperatur vilket leder till sämre verkningsgrad i pannan.

Exakt på vilket sätt skulle en 10-15 minuters mindre ökning av returtemperaturen minska verkningsgraden i en panna med pellets?
(De som eldar pellets mot acktank får som vanligt skylla sig själva som frivilligt drar på sig vedeldarens problem med skiktning i tanken.)

Skulle man alltså få motsvarande ökning av verkningsgraden i pannan vid nattsänkningens upphörande då returtemperaturen under en kort tid sjunker?
Vilken verkningsgrad (kanske då över 100% ?) skulle man få om man spolade in vatten direkt från vattenverket, ca. 5 grader varmt i returledningen. Ökningen i verkningsgrad borde ju då bli betydande. Kan man framställa en evighetsmaskin på det viset?

Med nattsänkning motsvarar det att bromsa - gasa - bromsa - gasa och det vet alla ju är oekonomisk, jämn hastighet är det bästa ur ekonomihänsyn.

Vid bromsning utvecklas värme i bromstrummor och bromsskivor. Den värmen är en ren förlust som man aldrig får igen.
Vid nattsänkning minskar man bara den värmeförlust som alltid finns mellan innetemperatur och utetemperatur. Det man tjänat på en nattsänkning har man tjänat och ingen kan ta ifrån en den förtjänsten.

Se det som en strömförlust över ett motstånd. Minskar man spänningen över motståndet minskar också förlusten. Ökar man spänningen igen så ökar förlusten men man får inte betala tillbaka det man redan tjänat under den tid spänningen sänktes.

[Ola Häggström]

Tack för alla svar.
Ett är säkert. Jag bör skaffa shuntautomatik så att jag inte eldar i onödan när utetemperaturen stiger.
Nattsänkning (eller dagsänkning) verkar inte med säkerhet löna sig, åtminstone inte i ett "trögt" välisolerat hus.
Det är emellertid inte mitt hus (med undantag för den välisolerade ateljén med golvvärme), jag märker på några timmar ett fall i utomhustemperatur på 5 grader.

Kanske att jag ändå satsar på en automatik med dygnsvariation, minskar jag pelletsåtgången med 3 procent har den extra tusenlappen betalat sig på mindre än två år...

[Torsten]

Har du värmeledningarna dragna i ytterväggarna så att du får förluster där?
Om inte och du har termostatventiler så kommer värmen från pannan huset till del vare sig du shuntar ut 55 grader eller 40. Med enkel shuntautomatik och framledningsgivare blir det givetvis bekvämare. Du får då alltid samma framledningstemperatur och slipper vrida shunt vid stora väderleksomslag.

Om väggarna är välisolerade eller byggda av värmetrögt material gör ingen skillnad i hur mycket du sparar på natt- eller dagsänkning. Det går inte att lura enkla naturlagar.

[mcdiezel]

Ja, fast förlusterna är nog blir nog inte speciellt mycket mindre i samanhanget om det handlar om 1-2 grader.

Då borde det inte bli dyrare om man höjer tempen heller?
Bara 1-2 grader..

Du blandar ihop saker.
Förluster i ett hus består framförallt av värmeavgång.
Isoleringens tjocklek bestämer hur stora förlusterna och värmeavgången blir.
Isoleringens tjocklek ändras inte efter ändrad temperatur.
Minskad temperatur ger minskad bränsleåtgång och ökad ger motsatt effekt.

[Ola Häggström]

Har du värmeledningarna dragna i ytterväggarna så att du får förluster där?

Delvis, ja (till övervåningen, 3 radiatorer).

I dagsläget springer jag en del ned i pannrummet för att vrida på shunten, så att jag vinner lite bekvämlighet är ingen tvekan om.

[mcdiezel]

Exakt på vilket sätt skulle en 10-15 minuters mindre ökning av returtemperaturen minska verkningsgraden i en panna med pellets?
(De som eldar pellets mot acktank får som vanligt skylla sig själva som frivilligt drar på sig vedeldarens problem med skiktning i tanken.)

Skulle man alltså få motsvarande ökning av verkningsgraden i pannan vid nattsänkningens upphörande då returtemperaturen under en kort tid sjunker?
Vilken verkningsgrad (kanske då över 100% ?) skulle man få om man spolade in vatten direkt från vattenverket, ca. 5 grader varmt i returledningen. Ökningen i verkningsgrad borde ju då bli betydande. Kan man framställa en evighetsmaskin på det viset?

Med lägre returtemperatur ju mer energi kan pannan ta ut.
Man vill ha så stort Dt mellan fram- och returledningen på primärkretsen utan att framledningstemperaturen faller.
Bör visa sig som fallande rökgastemperatur.
Och någonstans nära 100% behöver du inte oroa dig för att någonsin vara.
Beroende på vilket sätt man räknar så kan man faktiskt få en verkningsgrad på över 100%, det är detta sätt att räkna som panntillverkare lockar med höga verkninsgrader 90-95%.
Skiktning i ackumulatortankar som vedeldare använder sig av är samma sätt att använda en acktank som kraftindustrin.
Varför?
För att man vill ha så kallt vatten som möjligt som returtemperatur till pannorna för att få bättre verkningsgrad.
Av samma anledning är det inte populärt med andra värmealternativ för fjärrvärmekunder då detta kan leda till att anläggningen inte utnyttjas optimalt och ger höga returtemperaturer.

Dessutom så går inte pannan optimalt vid start/stopp så att köra med hysteres är sämre än att köra jämnare mot en acktank.

[Honda]

Nejnej, returtemperaturen har ingen betydelse för en pelletpannas verkningsgrad. Returen till pannan är konstruerad för att ingen skiktning ska uppstå, annars kan det börja kondensera rökkanalerna om pannans botten kyls ner till 20 grader av returen. Pannvattnets temperatur är ju mellan 70-80 grader, returen mellan 20....65?

Fjärrvärmereturen vill man ha så kall som möjligt om kraftverket också levererar elkraft. Elkraften ger större förtjänst än värmen, därför vill kraftbolaget maximera elkraften och turbinen ger större effekt ju kallare "kalla sidan" är. Det kan tom lönas att dumpa värme i havet för att få upp eleffekten, trots att ett fjärrvärmenät är anslutet.

[Rayyan]

Jag har testat med nattsänkning/dagsänkning i flera hus och vid flera tillfällen och har ännu inte fått någon mätbar besparing på pellets.

Endast vid de tillfällen jag varit bortrest i flera dagar och sänkt. Och precis som Icecap skrev så märker man en betydlig ökning på förbrukningen då allt ska värmas upp igen.

Min åsikt efter tester är att natt/dagsänkning bara är nys.

BTW.
Jag har just (senaste veckan i testsyfte) höjt innetempen från ca 20 till 22° och märker ingen ökning på pelletsförbrukningen. Märker i.of.s. ingen större skillnad i komfort heller, möjligen kanske golvet i hallen är lite varmare än tidigare.

[mcdiezel]

Nejnej, returtemperaturen har ingen betydelse för en pelletpannas verkningsgrad. Returen till pannan är konstruerad för att ingen skiktning ska uppstå, annars kan det börja kondensera rökkanalerna om pannans botten kyls ner till 20 grader av returen. Pannvattnets temperatur är ju mellan 70-80 grader, returen mellan 20....65?

Fjärrvärmereturen vill man ha så kall som möjligt om kraftverket också levererar elkraft. Elkraften ger större förtjänst än värmen, därför vill kraftbolaget maximera elkraften och turbinen ger större effekt ju kallare "kalla sidan" är. Det kan tom lönas att dumpa värme i havet för att få upp eleffekten, trots att ett fjärrvärmenät är anslutet.

Vilken rökgastemperatur har du i din skorsten?
När vatten fäller ut beror på vatteninnehållet i rökgaserna.
Mycket tveksam till att du har 100% relativfukt i dina rökgaser och då har du fortfarande inget problem om din rökgastemperatur ligger på 60 grader.

Och angående returtemperaturen hos kraftverk så är det sant att man vill ha så låg temperatur som möjligt i kondensorn på kraftverk med ångturbiner.
Även de kraftverk som inte har ångturbiner behöver låga temperaturer då dessa ofta är utrustade med economizer som tar returvattnet och kyler utgående rökgaser med.
Målet är att ha så låga rökgastemperaturer som möjligtoch ta tillvara på så mycket energi som möjligt.

[Honda]

Rökkanalerna i pannan alltså, inte skorstenen. En vedpanna har ju tom en pump som rör runt vattnet i pannan för att det inte ska skikta sig. Vattnet kring förbränningsrummet bör vara över 70 grader (eller 65 eller nåt... iallafall absolut inte 25) för att det inte ska bildas kondens mot pannväggarna med rost och läckage som följd.

Grannen provade koppla en golvvärmeslinga mot sin pelletpanna med stigaren från expansionskärlsanslutningen i panntoppen och returen till avtappningskranen i pannbottnen. Det resulterade i att asklådan blev genomvåt av kondens då pannbottnen blev iskall.

Naturligtvis sänks rökgastemperaturen om pannvattnet är kallare. Mitt motargument är att pannvattnet redan är så kallt som det får vara, reglerat med panntermostaten. Annars skulle man ju bara kunna vrida ner termostaten till 45 grader och höja verkningsgraden på så sätt.

[holyanna]

Vi köpte en CBJ från Rinkaby och är mycket nöjda. Den sköter temperaturregleringen bra hos oss, och när jag gick igenom statistiken över hur mycket pellets som gått åt olika månader såg jag att det var stor skillnad på de olika månaderna, ett tydligt tecken på att shuntautomatiken gör sitt jobb. Jag hade då inte orkat springa och skruva stup i kvarten. Mycket bra investering!

[Rayyan]

Nu var ju frågan om natt/dagsänkningsmöjligheten var värd den extra kostnaden den innebär.
Svaret kan väl sägas vara. Nej
Däremot att ha en automatshunt kontra manuell så är det väl ingen tvekan om att en automatshunt sköter jobbet bättre än jag/ni skulle göra 24/7.

Liten snabb konklusion i all enkelhet.
Eller vad tycker ni andra om den sammanfattningen?

[Torsten]

Ja det finns religiösa människor på de mest överaskande ställen.
Sist stötte jag på en lastbilschaffis som var pingstis!

Annars är det väl bara att integrera den funktion som beskriver dygnsvariationerna i temperatur ute och inne under en given tid, för att få ett exakt vetenskapligt korrekt svar på huru mycket energi man sparar på en viss nattsänkning.

Om shuntautomatik bortsett från nattsänkningsfunktionen tillför någon besparing beror på hur värmesystemet ser ut. I mitt hus sparar jag inga pengar på automatshuntning av framledningstemperaturen. Den värme som går genom såväl framledning som returledning kommer huset till del utan förluster.

Nattsänkningen däremot ger en viss besparing.