Vilket solfångarpaket?
Vilket solfångarpaket?
Paket 1: 5 kvm (absorbatoryta) vakumrörsolfångare med kring/styrutrustning. Effekt ungefär 3200 kwh/år vid 50 grader C.
Paket 2: 10 kvm plansolfångare med kring/styrutrustning. Ger drygt 3600 kwh/år vid 50 grader C. Inget kokskydd vilket leverantören hävdar inte behövs p g a trycksättning(?).
Vakumrörspaketet är faktiskt billigare brutto men ännu ej p-märkta vilket plansolfångarna är (därmed bidragsberättigade). Pris för paket ett 18250:, för paket två c:a 16500:- netto (bidrag på 7500:- bortdraget).
Ska sättas upp på tegeltak. Helst i ställningar med 60-70 graders lutning, i sämsta fall mot taket (34 grader). Kopplas in till 750 l Dalatank med två solslingor. Tanken är också kopplad för att laddas med kökspanna. Jag vill ha ut solvärme så länge som möjligt under höst/vår och gärna några kwh som bidra på vintern. Båda paketen går att bygga ut med ev. mer solfångaryta.
Synpunkter? Vad skulle ni välja? Det luta ändå mot vakumsolfångarna men jag lyssnar gärna till kloka argument.
Paket 2: 10 kvm plansolfångare med kring/styrutrustning. Ger drygt 3600 kwh/år vid 50 grader C. Inget kokskydd vilket leverantören hävdar inte behövs p g a trycksättning(?).
Vakumrörspaketet är faktiskt billigare brutto men ännu ej p-märkta vilket plansolfångarna är (därmed bidragsberättigade). Pris för paket ett 18250:, för paket två c:a 16500:- netto (bidrag på 7500:- bortdraget).
Ska sättas upp på tegeltak. Helst i ställningar med 60-70 graders lutning, i sämsta fall mot taket (34 grader). Kopplas in till 750 l Dalatank med två solslingor. Tanken är också kopplad för att laddas med kökspanna. Jag vill ha ut solvärme så länge som möjligt under höst/vår och gärna några kwh som bidra på vintern. Båda paketen går att bygga ut med ev. mer solfångaryta.
Synpunkter? Vad skulle ni välja? Det luta ändå mot vakumsolfångarna men jag lyssnar gärna till kloka argument.
Lesol 3
Min 10 kvm Lesol 3, som jag byggde vintern 95-96 togs i bruk 96-06 och har givit i snitt 4700 kwh. Lägsta 3900 och högsta 6500 kwh. Min anläggning har 1000 l tank med 5 slingor. 2 för sol, 2 för vv och en för värme. Jag kör även värme till växthus april - november, så detta gör att jag får bra laddvärden på solfångaren.
En anledning till bra soluttag är styrutrustningen. Min styr kör låg och högdel beroende på tillgång. Pumpen styrs med 11 olika alternativ till full belåtenhet. 


Lesol 10 kvm, acktank 1000 l, luft-/vattenvärmepump på 6 kw till tanken, fläktkonvektor och växthusvärme.
Re: Lesol 3
Har du en "Leuchovius" styrning till dina solfångare? Eftersom du kan läsa ut vad solfångarna har levererat och att pumpen har 11 olika hastigheter.knalle skrev:Min 10 kvm Lesol 3, som jag byggde vintern 95-96 togs i bruk 96-06 och har givit i snitt 4700 kwh. Lägsta 3900 och högsta 6500 kwh. Min anläggning har 1000 l tank med 5 slingor. 2 för sol, 2 för vv och en för värme. Jag kör även värme till växthus april - november, så detta gör att jag får bra laddvärden på solfångaren.En anledning till bra soluttag är styrutrustningen. Min styr kör låg och högdel beroende på tillgång. Pumpen styrs med 11 olika alternativ till full belåtenhet.
Har den fungerat bra? Jag funderade ett tag på att köpa den men tyckte att den var lite väl dyr så det blev en Lesol DR3:a istället som skall kompletteras med en energimätare nu under våren.
Moderator
Nu Bioline 20 (-06) 14 kW tid. EcoTec A3 (-97) 15 kW, TMV Alpha Keram UB, vakuumtransp. för pellets mellan ext.förråd och pannrum, ca.11 m² Lesol 5AR, 1,8 m³ 4 slingors acktank, 4-vägs shunt med CBJ, KW SID 012 dragbegr.
Nu Bioline 20 (-06) 14 kW tid. EcoTec A3 (-97) 15 kW, TMV Alpha Keram UB, vakuumtransp. för pellets mellan ext.förråd och pannrum, ca.11 m² Lesol 5AR, 1,8 m³ 4 slingors acktank, 4-vägs shunt med CBJ, KW SID 012 dragbegr.
Låter inte dumt. Om jag jämför med uppmätta värden av SP så borde "min" föreslagna plansolfångaranläggning ge mer än 3600 kwh, med tanke på att din anläggning ger bra mycket mer än de värden SP uppmätt för Lesol? De plansolfångare jag tittat på är Atlas som ger något mindre än Lesol men inte så mycket mindre. Anledningen till intresset för Atlas är lågt pris. Men, som du säger, styrutrustningen och övrig utrustning/placering spelar väl stor roll för vad systemet ger.Min 10 kvm Lesol 3, som jag byggde vintern 95-96 togs i bruk 96-06 och har givit i snitt 4700 kwh. Lägsta 3900 och högsta 6500 kwh.
Det som talar för vakumrörsolfångarna är väl att de ger lite värme även vid molnigt väder och även mer vid kyligt väder.
-
- Pannrumstomte!
- Inlägg: 1006
- Blev medlem: tis 03 jan, 2006 13:14
- Ort: Traryd
De jag för tillfället tittar på är Sfinx Solar. De är inte P-märkta ännu (blir det förhoppningsvis under innevarande år) så jag får gå på leverantörens egna uppgifter (vilket stämmer ungefär med din effekt). Fördelen är priset. I andra hand har jag tittat på Exoheat, men de har valt att inte svara på min senaste förfrågan.
-
- Pannrumstomte!
- Inlägg: 1006
- Blev medlem: tis 03 jan, 2006 13:14
- Ort: Traryd
Jaha, dubbelglasmodellen motsvarar de jag har (Intelli-Heat). Men priset är ju betydligt lägre. Du får styrningen gratis, och lite till. Det är ju omöjligt att avgöra ev kvalité på utförandet genom att titta på bilder på webben, förstås. Har du sett Sfinx i verkligheten?
Jag har tre moduler, vilket för Intelli-Heat motsvarar 72 rör.
Jag har tre moduler, vilket för Intelli-Heat motsvarar 72 rör.
Anders. Värmer med sol, ved och (helst inte) el.
-
- King Pinne!!!!!
- Inlägg: 7177
- Blev medlem: tor 09 dec, 2004 18:25
- Ort: Bygdeå 4 mil norr om Umeå
- Kontakt:
Såg att dom sänkt minsta rekomenderade vattenvolym på acktanken från 800 liter till 500 liter till deras vakuumpaket...Kasch skrev:De jag för tillfället tittar på är Sfinx Solar.

Kanske överskattat effekten lite..

Thermia Bequem 15D, Nibe alpha keram, Borö 500/110 L Acktank, Laddomat 10 (tidigare 2 st Biona o 1 st Janfire) 13,5 m3 bulkförråd
OK, om jag kokar ner frågan till plana eller vakumrör?
Omöjlig fråga men strunta för tillfället i laddpaket, kringutrustning, slingor och annan problematik.
Plana, fördelar: Ser bättre ut på taket - smälter in något bättre på ett gammalt hus, ersätter en del tegel (förutsätter tyvärr lutning efter takvinkeln). Förmodligen något mer hållbara än vakumrör. Normalt sett något billigare i inköp.
Vakum, fördelar: Kräver mindre yta än plana (vilket är en sanning med lite modifikation eftersom de verkar "bygga" mer än plana), har högre effekt per m2, jobbar mer energieffektivt vi höga temperaturer eftersom vakumrören isolerar.
Det som för min del talar för vakumrör är väl att vi förmodligen kommer ha en relativt hög returtemp från våra gamla radiatorer. Samt att jag gärna vill kunna få ut värmetillskott dagtid under så stora delar om året som möjligt eftersom acktanken är underdimensionerad för dygnseldning. Men estetiskt, funktionsmässigt (enkelheten) och prismässigt tilltalar mig ändå plana solfångare.
Beslutsånget? Jag?
Tja?
Omöjlig fråga men strunta för tillfället i laddpaket, kringutrustning, slingor och annan problematik.
Plana, fördelar: Ser bättre ut på taket - smälter in något bättre på ett gammalt hus, ersätter en del tegel (förutsätter tyvärr lutning efter takvinkeln). Förmodligen något mer hållbara än vakumrör. Normalt sett något billigare i inköp.
Vakum, fördelar: Kräver mindre yta än plana (vilket är en sanning med lite modifikation eftersom de verkar "bygga" mer än plana), har högre effekt per m2, jobbar mer energieffektivt vi höga temperaturer eftersom vakumrören isolerar.
Det som för min del talar för vakumrör är väl att vi förmodligen kommer ha en relativt hög returtemp från våra gamla radiatorer. Samt att jag gärna vill kunna få ut värmetillskott dagtid under så stora delar om året som möjligt eftersom acktanken är underdimensionerad för dygnseldning. Men estetiskt, funktionsmässigt (enkelheten) och prismässigt tilltalar mig ändå plana solfångare.
Beslutsånget? Jag?

Tja?
Får man lägga sig i?
Andra fördelar med vakuumrörs solfångare som inte nämnts tidigare är: Monteringen.
Vikten på varje del som monteras på taket är hanterbar för en person.
En plan solfångare brukar vara tyngre, och otympligare än ramen på en vakuumrörsolfångare som väger ca 15 kg. Varje rör monters sedan lämpligen när solfångaren är på plats. Det går att göra själv.
Att hantera tunga plana solfångare på kanske 50 kg styck och med en typisk storlek på 1x2 m på brant lutande tak är inget nöje. Det gör man inte ensam. Knappt utan kran heller.
Att ersätta en del av takbeklädnaden och täcka in plana solfångarna tenderar också att dra iväg kostnadsmässigt. Det behövs räknas in i totalpriset.
Skall du ha mer lutning på solfångarna än taklutningen , ger plana solfångare mycket mer vindlast än vakuumrör utan bakre reflektorplåt.
Vinden går mellan rören.
Det innebär högre krav på infästningar för plana solfångare.
Reparationer:
Skulle olyckan vara framme så att något faktiskt går sönder exempelvis på grund av barns lek, är det också mycket värre att åtgärda en plan solfångare jämfört med att byta något av vakuumrören. Rören kan bytas under drift utan att systemet behöver tömmas.
Vikten på varje del som monteras på taket är hanterbar för en person.
En plan solfångare brukar vara tyngre, och otympligare än ramen på en vakuumrörsolfångare som väger ca 15 kg. Varje rör monters sedan lämpligen när solfångaren är på plats. Det går att göra själv.
Att hantera tunga plana solfångare på kanske 50 kg styck och med en typisk storlek på 1x2 m på brant lutande tak är inget nöje. Det gör man inte ensam. Knappt utan kran heller.
Att ersätta en del av takbeklädnaden och täcka in plana solfångarna tenderar också att dra iväg kostnadsmässigt. Det behövs räknas in i totalpriset.
Skall du ha mer lutning på solfångarna än taklutningen , ger plana solfångare mycket mer vindlast än vakuumrör utan bakre reflektorplåt.
Vinden går mellan rören.
Det innebär högre krav på infästningar för plana solfångare.
Reparationer:
Skulle olyckan vara framme så att något faktiskt går sönder exempelvis på grund av barns lek, är det också mycket värre att åtgärda en plan solfångare jämfört med att byta något av vakuumrören. Rören kan bytas under drift utan att systemet behöver tömmas.
-
- Pannrumstomte!
- Inlägg: 1006
- Blev medlem: tis 03 jan, 2006 13:14
- Ort: Traryd
Jag har mina vakuumrör på ett tegeltak.
Först monterade jag fästbalkarna, som alltså sitter ovanför tegelpannorna. Fäste i takbottnen under, plåtar upp genom pannorna (man får slitsa upp dem med en vinkelslip) och sedan balkarna på tvären.
Därefter monterade jag värmeväxlare, rambalkar och reflektorplåtar nere på backen. Mycket enklare än att klänga på taket när man gör det. Speciellt med tanke på att ramarna till Intelli-Heat är lättast att montera om man vänder dem uppochner två gånger under monteringen. Dessutom passar de med ett nödrop, så man är tvungen att först få i alla skruvar innan man drar åt något, och sen ta ett varv till runt ramen för att spänna fast allt. Jag byggde ett monteringsbord av lastpallar på gräsmattan.
Sen riggade vi ramarna i lagom takanpassad lutning i lyftstroppar och hissade upp dem på taket med lastbilskran. Hål i solfångarramarna hade jag borrat innan. Alltid passade ett hål i balkarna när ramen kom upp, och sen borrade jag de andra tre på plats. Ramen hängde i kranen under tiden. Rostfria balkar är synnerligen hårda, kan jag lova.
Lång lastbilskran med vinsch fungerar perfekt. Då räcker kranen en bra bit över taket (mitt hus är ganska högt, så solfångarna ligger drygt 10 meter över marken) och vinschlinan kan hänga ner en bit. Då är det lätt att knuffa omkring ramen så att man får den där det passar bäst, men linan hindrar ändå den från att trilla ner.
Tre ramar lyftes upp på det viset. Smidigt att ha dem hängande i kranen när man ska måtta in dem mot varandra. Rören går från den ena till den andra, så det är mycket lättare att få ihop dem om man varit noga med inriktningen där.
Därefter lyfte vi upp kartongerna med vakuumrören, så att vi slapp att springa på stege med alla 72 rören. Två man monterade rören i solfångarna. En vid värmeväxlaren och en nertill, som skruvade fast dem i ramen efterhand.
Det är ett jädra klättrande på taket, innan hela övningen är färdig. Alternativet är ju att betala en snickare för att göra motsvarande jobb. Har han gjort det förr gör han det givetvis snabbare. Det skulle jag också kunna nu, när jag vet hur jag ska göra.
Få se här nu, om jag kan få till en bild, som visar kranbil, tak med balkar på och montering av ramarna, allt i samma bild, minsann!

Först monterade jag fästbalkarna, som alltså sitter ovanför tegelpannorna. Fäste i takbottnen under, plåtar upp genom pannorna (man får slitsa upp dem med en vinkelslip) och sedan balkarna på tvären.
Därefter monterade jag värmeväxlare, rambalkar och reflektorplåtar nere på backen. Mycket enklare än att klänga på taket när man gör det. Speciellt med tanke på att ramarna till Intelli-Heat är lättast att montera om man vänder dem uppochner två gånger under monteringen. Dessutom passar de med ett nödrop, så man är tvungen att först få i alla skruvar innan man drar åt något, och sen ta ett varv till runt ramen för att spänna fast allt. Jag byggde ett monteringsbord av lastpallar på gräsmattan.
Sen riggade vi ramarna i lagom takanpassad lutning i lyftstroppar och hissade upp dem på taket med lastbilskran. Hål i solfångarramarna hade jag borrat innan. Alltid passade ett hål i balkarna när ramen kom upp, och sen borrade jag de andra tre på plats. Ramen hängde i kranen under tiden. Rostfria balkar är synnerligen hårda, kan jag lova.
Lång lastbilskran med vinsch fungerar perfekt. Då räcker kranen en bra bit över taket (mitt hus är ganska högt, så solfångarna ligger drygt 10 meter över marken) och vinschlinan kan hänga ner en bit. Då är det lätt att knuffa omkring ramen så att man får den där det passar bäst, men linan hindrar ändå den från att trilla ner.
Tre ramar lyftes upp på det viset. Smidigt att ha dem hängande i kranen när man ska måtta in dem mot varandra. Rören går från den ena till den andra, så det är mycket lättare att få ihop dem om man varit noga med inriktningen där.
Därefter lyfte vi upp kartongerna med vakuumrören, så att vi slapp att springa på stege med alla 72 rören. Två man monterade rören i solfångarna. En vid värmeväxlaren och en nertill, som skruvade fast dem i ramen efterhand.
Det är ett jädra klättrande på taket, innan hela övningen är färdig. Alternativet är ju att betala en snickare för att göra motsvarande jobb. Har han gjort det förr gör han det givetvis snabbare. Det skulle jag också kunna nu, när jag vet hur jag ska göra.
Få se här nu, om jag kan få till en bild, som visar kranbil, tak med balkar på och montering av ramarna, allt i samma bild, minsann!

Anders. Värmer med sol, ved och (helst inte) el.
-
- Pannrumstomte!
- Inlägg: 1006
- Blev medlem: tis 03 jan, 2006 13:14
- Ort: Traryd
Jag har inte sorterat upp de olika kostnaderna än (det är så nytt att allt är inte ens betalt än), men totalt sett kostade ombygget ungefär 180000, före bidrag.
Då ingick 35 kW panna, tre 750-liters tankar, expansion, pump, ventiler, småprylar och rör för pannan, tre solpaneler, takfästen, styrning, rör och isolering för solkretsen, demontering av oljetanken och inkoppling av alla dessa rör. Dessutom lite extrajobb med byte av en del dåliga vattenrör mot nya kopparrör.
Det blir en massa pengar. Då har jag ändå ungefär 200 egna samt ideella arbetstimmar instoppade i bytet också. Köra saker, montera solfångarramar och takmontaget, del av oljetanksdemonteringen, diverse håltagning, isolering, frakten av panna och tankar, en dags krankörande för att få in/upp allting. Skulle jag köpt in precis allt hade det kostat minst 50000 till, tror jag. Alla timmar jag har läst och snokat efter information har jag inte räknat...
Å andra sidan elade jag upp olja för 40000 - 50000 kronor om året. Nu kostar veden från en bekant några tusen om året. Hela kalaset betalt på fem år eller så.
Då ingick 35 kW panna, tre 750-liters tankar, expansion, pump, ventiler, småprylar och rör för pannan, tre solpaneler, takfästen, styrning, rör och isolering för solkretsen, demontering av oljetanken och inkoppling av alla dessa rör. Dessutom lite extrajobb med byte av en del dåliga vattenrör mot nya kopparrör.
Det blir en massa pengar. Då har jag ändå ungefär 200 egna samt ideella arbetstimmar instoppade i bytet också. Köra saker, montera solfångarramar och takmontaget, del av oljetanksdemonteringen, diverse håltagning, isolering, frakten av panna och tankar, en dags krankörande för att få in/upp allting. Skulle jag köpt in precis allt hade det kostat minst 50000 till, tror jag. Alla timmar jag har läst och snokat efter information har jag inte räknat...
Å andra sidan elade jag upp olja för 40000 - 50000 kronor om året. Nu kostar veden från en bekant några tusen om året. Hela kalaset betalt på fem år eller så.
Anders. Värmer med sol, ved och (helst inte) el.
Svar till Roli
Ja det har jag och den har fungerat bra. 

Lesol 10 kvm, acktank 1000 l, luft-/vattenvärmepump på 6 kw till tanken, fläktkonvektor och växthusvärme.