Kan rökgastemperaturen bli för låg?

[Shakespeare]

Som sagt det gäller att varje fastighetsägare håller koll eller pratar med sotaren, samt att man också gör en temperaturkontroll när brännaren brinner en meter ner i från toppen av skorstenen, som bör ligga över 70 grader då daggpunkten håller sig runt 60grader.

Det gäller väl inte om man har draglucka? Då ligger daggpunkten lägre.
mvh

[Karla1]

Det beror helt på dragförhållandet samt väderleken som varierar från dag till dag. Daggpunkten ligger alltid vid 60 grader men med hjälp av en dragbegränsare så får du en bättre genomströmmning av luft som hjälper till att torka upp skorstenen, samt så håller den ett konstant drag i pannan så att överkottet paserar i luckan och inte trycks ner i eldstaden.

Det gäller även panntemperaturen, den skall man också tänka på att hålla några grader över 60, du får annars lättare tendens till korision i dom flesta pannor. 65-90 grader är väl bäst att hålla sig inom.

[Shakespeare]

Daggpunkten ligger alltid vid 60 grader men med hjälp av en dragbegränsare så får du en bättre genomströmmning av luft som hjälper till att torka upp skorstenen, samt så håller den ett konstant drag i pannan så att överkottet paserar i luckan och inte trycks ner i eldstaden.

Förstår fortfarande inte vad du menar. Daggpunkten ligger ALLTID vid 60 grader???
Om jag har 200 grader före luckan, luften i källaren är 15 grader. Efter luckan har jag 75, då betyder det väl att luften i skorstenen består av ca 2 delar källarluft och en del rökgaser (jag vet att det inte stämmer exakt för luft med olika relativ luftfuktighet har olika värmekapacitivitet). Daggpunkten måste ligga närmakällarluftens än rökgasernas! Man borde naturligtvis kunna räkna ut daggpunkten för den blandade luften men jag fixar det inte. Källaren har ca70% relativ luftfuktighet, daggpunkt=???.

Det jag vet är att när vi hade olja hade vi mycket kondens och 55 grader i toppen på pipan. Med draglucka så sänktes tempen till 30-35 och kondensen försvann. Att det skulle bero på att skorstenen vädrades ur mellan gångperioderna tror jag inte på. Då skulle man se kondensen precis när brännaren stannat. Förra vintern gick brännaren dessutom 23,5h/dygn i vissa perioder utan kondens. Inte skulle väl den halvtimmen räcka för att vädra ur?

mvh

[Olle45]

Hej
Jag har mer än 40års erfarenhet när det gäller dessa matrialval.

Lite kort om olika matrial val till skorstenar mm.
Cortenstål till rökrör skall ha bättre motstånd mot rost på ca 5 gånger emot järnrör. Rosttendens samma som järn med rostflager.

Men detta stämmer inte alltid, kondens och olika agresiva typer av syror bestämmer hur lång livslängden blir på cortenstål,
nära västkusten och saltvatten här är livslängden kortare än inåt i landet som har mindre saltmängd i luften.

Cortenrör vill jag bara kalla för rosttrögt matrial ej rostfritt.

när det gäller legeringarna nedan så har jag inte varit med om att något enda rökrör som skrotats på grund av rost eller oxidering.

Rostfritt rökrör sis 2333 klarar olje, ved o pellets eldning bra och klarar svavelsyra bra, men sämre när det gäller saltsyra, kan inte användas till beslag på fartyg som är till havs då detta matrial ej klarar salt.
Sis 2333 är ej klassad som rostfritt syrafast.
Rostflagnar inte som järn utan om det blir mycket små hål i röret. Om det uppstår korretion först efter 30 till 40år eller ännu längre tid.

Rostfritt rökrör sis 2343 syrafast det klarar syrer bättre även vid kusten klarar det denna miljö bra
dena kvalite används till beslag till fartyg på havet då denna legering klarar saltvatten bra.

Lite om kondens problem i skorstenar.
Gammal regel är 60°C ca 50 cm ner i skorstenen utan draglucka
Denna lucka kom till på slutet av 50 talet just för att vädra ut kondensen som blev till i samband med övergången från ved till olja och hel * halvstens murad skorsten.

Om man eldar 1 liter olja så går det år ca 15m³ förbränningsluft
som tillsammans ger rökaser med ett vatten innhåll ca 1,2 liter i form av vattenånga som skall ut .

Benämning draglucka är inte riktigt samma sak som dagens dragbegränsare som är en konstantdrags hållare, som inte tillåter draget öka över inställt värde, Just detta som bestämmer att det är viktigt att välja en dragbegränsare som är tillräckligt stor för att klara sin uppgift.

Men med draglucka kunde rögastemperaturen sänkas i vissafall till 40°C
utan att få kondens, då rökgashastigheten är större och större rögasmängd med mindre mängd vattenånga /m³.

Har en egen fundering om, och ett varför hoppade man skorstenens regnskydd i början av 40 talet ? Gammla hus hade runda stenar i hörnen
och en stenhäll ovan på som regnskydd.
Kan det vara för att spara in på en tillsynes onödig utgift ?
Ja ja hur snål får man bli ?

Rätta mej om jag missat något.

MVH
Ruben

[Karla1]

Daggpunkten ligger alltid vid 60 grader men med hjälp av en dragbegränsare så får du en bättre genomströmmning av luft som hjälper till att torka upp skorstenen, samt så håller den ett konstant drag i pannan så att överkottet paserar i luckan och inte trycks ner i eldstaden.

Förstår fortfarande inte vad du menar. Daggpunkten ligger ALLTID vid 60 grader???
Om jag har 200 grader före luckan, luften i källaren är 15 grader. Efter luckan har jag 75, då betyder det väl att luften i skorstenen består av ca 2 delar källarluft och en del rökgaser (jag vet att det inte stämmer exakt för luft med olika relativ luftfuktighet har olika värmekapacitivitet). Daggpunkten måste ligga närmakällarluftens än rökgasernas! Man borde naturligtvis kunna räkna ut daggpunkten för den blandade luften men jag fixar det inte. Källaren har ca70% relativ luftfuktighet, daggpunkt=???.

Det jag vet är att när vi hade olja hade vi mycket kondens och 55 grader i toppen på pipan. Med draglucka så sänktes tempen till 30-35 och kondensen försvann. Att det skulle bero på att skorstenen vädrades ur mellan gångperioderna tror jag inte på. Då skulle man se kondensen precis när brännaren stannat. Förra vintern gick brännaren dessutom 23,5h/dygn i vissa perioder utan kondens. Inte skulle väl den halvtimmen räcka för att vädra ur?

mvh

Om man säger så här då, om du ej har dragbegränsare monterad så suger skorstenens drag ut luft igenom brännaren och pannans eldstad, som exempel en KMP PX21:a och gör att rökgaserna får en högre hastighet och du får en högre förbrukning på grund av att luftflödet på rökgaserna ökar. Det är att jämföra med att ta ur en eller två turbulatorer eller retardrar, du eldar mer för kråkorna så att säga.

Men monterar du en dragbegränsare som är rätt dimensionerad för din skorstensarea samt längd vid exempel rökröret uppe på pannan, justerar denna så att den regagerar vid -0,10hPa - 0,15 hPa så håller du rätt dragförhållande i pannan, och överskottet går igenom dragluckan. Här sänker du också rökgaserna några procent, då dessa får ett lägre flöde och dom heta gaserna tas upp mer av konvektionsytorna samt tuberna, eller dom raka rökgångarna vad du nu har för typ av panna. Du kanske har märkt att alla tillverkare av brännare rekommenderar ett dragförhållande som ligger inom dessa gränser, hamnar du under dessa gränser i drag får du istället ett övertryck i pannan och ofstast varmt bakåt i brännaren i stället då rökgaserna har svårt att evakueras från eldstaden.

Som exempel en gammal Erylpanna som har rökkanalen ut oftast i botten av pannan så är det bättre att montera dragluckan en bit upp i skorstensmuren, då många, inte i alla fall har en lägre temperatur efter pannrumsgolvet, och då kombinerat med kanske en skorsten som är 12 meter hög gör att rökgaserna kyls av mer och i toppen av skorstenen har temperaturen sjunkit så lågt som under 60grader så har du stor risk för kondens. Vid 60 grader börjar den varma luften som möter den kalla kondenseras det är därför man kallar detta för daggpunkten inom förbränningsområdet. Kyls då rökgaserna ner för snabbt så flyttar du även kondensen längre ner i skorstenen, och du får större problem redan uppe på vinden runt murstocken. Ett pannrum är en brandcell och skall vara slutet, men ha en ventilation med tilluft motsvarande skorstenens area för att få tillräckligt med syre, vissa har det så vissa inte. Många struntar i att ha ventilen tillräckligt öppen då man tycker det blir för kallt.
Isolera därför rören så slipper man mer förluster.

Som jag sagt tidigare så skiljer detta sig väldigt mycket från anläggning till anläggning, därför är det viktigt om man vill undvika kondensskador och dyra reparationer att man håller koll på murstocken och även toppen av skorstenen. Är man rädd att gå på taket själv så fråga sotaren, det är faktiskt en uppgift i hans vardag att informera fastighetsägaren om han misstänker detta problem. Åtgärdar man sedan inte detta snabbt så kan jag lova att du förstör skorstenen redan under en vintersesong om du har otur.

Sedan beror det också på i vissa fall var i skorstenen rökanalen är placerad, är den innåt så kanske man inte upptäcker problemet direkt, förrän det är försent. Jag tycker man skall hålla sig till grundregeln i en murad skorsten där man förespråkar 70grader en meter ner från toppen av skorstenen, då undviker man som oftast också problemen. Struntar man i detta och sedan får problem så tycker jag man får faktiskt skylla sig själv, och det är också en sak som varje installatör skall kolla vid installationen, gör han inte detta så tycker jag han kan gott stå för skadorna som kan bli.

Som sagt det funkar hos vissa och vissa får problem, det varierar från fastighet till fastighet.

[Olle45]

Daggpunkten ligger alltid vid 60 grader men med hjälp av en dragbegränsare så får du en bättre genomströmmning av luft som hjälper till att torka upp skorstenen, samt så håller den ett konstant drag i pannan så att överkottet paserar i luckan och inte trycks ner i eldstaden.

Förstår fortfarande inte vad du menar. Daggpunkten ligger ALLTID vid 60 grader???
Om jag har 200 grader före luckan, luften i källaren är 15 grader. Efter luckan har jag 75, då betyder det väl att luften i skorstenen består av ca 2 delar källarluft och en del rökgaser (jag vet att det inte stämmer exakt för luft med olika relativ luftfuktighet har olika värmekapacitivitet). Daggpunkten måste ligga närmakällarluftens än rökgasernas! Man borde naturligtvis kunna räkna ut daggpunkten för den blandade luften men jag fixar det inte. Källaren har ca70% relativ luftfuktighet, daggpunkt=???.

Det jag vet är att när vi hade olja hade vi mycket kondens och 55 grader i toppen på pipan. Med draglucka så sänktes tempen till 30-35 och kondensen försvann. Att det skulle bero på att skorstenen vädrades ur mellan gångperioderna tror jag inte på. Då skulle man se kondensen precis när brännaren stannat. Förra vintern gick brännaren dessutom 23,5h/dygn i vissa perioder utan kondens. Inte skulle väl den halvtimmen räcka för att vädra ur?

mvh

Om man säger så här då, om du ej har dragbegränsare monterad så suger skorstenens drag ut luft igenom brännaren och pannans eldstad, som exempel en KMP PX21:a och gör att rökgaserna får en högre hastighet och du får en högre förbrukning på grund av att luftflödet på rökgaserna ökar. Det är att jämföra med att ta ur en eller två turbulatorer eller retardrar, du eldar mer för kråkorna så att säga.

Men monterar du en dragbegränsare som är rätt dimensionerad för din skorstensarea samt längd vid exempel rökröret uppe på pannan, justerar denna så att den regagerar vid -0,10hPa - 0,15 hPa så håller du rätt dragförhållande i pannan, och överskottet går igenom dragluckan. Här sänker du också rökgaserna några procent, då dessa får ett lägre flöde och dom heta gaserna tas upp mer av konvektionsytorna samt tuberna, eller dom raka rökgångarna vad du nu har för typ av panna. Du kanske har märkt att alla tillverkare av brännare rekommenderar ett dragförhållande som ligger inom dessa gränser, hamnar du under dessa gränser i drag får du istället ett övertryck i pannan och ofstast varmt bakåt i brännaren i stället då rökgaserna har svårt att evakueras från eldstaden.

Som exempel en gammal Erylpanna som har rökkanalen ut oftast i botten av pannan så är det bättre att montera dragluckan en bit upp i skorstensmuren, då många, inte i alla fall har en lägre temperatur efter pannrumsgolvet, och då kombinerat med kanske en skorsten som är 12 meter hög gör att rökgaserna kyls av mer och i toppen av skorstenen har temperaturen sjunkit så lågt som under 60grader så har du stor risk för kondens. Vid 60 grader börjar den varma luften som möter den kalla kondenseras det är därför man kallar detta för daggpunkten inom förbränningsområdet. Kyls då rökgaserna ner för snabbt så flyttar du även kondensen längre ner i skorstenen, och du får större problem redan uppe på vinden runt murstocken. Ett pannrum är en brandcell och skall vara slutet, men ha en ventilation med tilluft motsvarande skorstenens area för att få tillräckligt med syre, vissa har det så vissa inte. Många struntar i att ha ventilen tillräckligt öppen då man tycker det blir för kallt.
Isolera därför rören så slipper man mer förluster.

Som jag sagt tidigare så skiljer detta sig väldigt mycket från anläggning till anläggning, därför är det viktigt om man vill undvika kondensskador och dyra reparationer att man håller koll på murstocken och även toppen av skorstenen. Är man rädd att gå på taket själv så fråga sotaren, det är faktiskt en uppgift i hans vardag att informera fastighetsägaren om han misstänker detta problem. Åtgärdar man sedan inte detta snabbt så kan jag lova att du förstör skorstenen redan under en vintersesong om du har otur.

Sedan beror det också på i vissa fall var i skorstenen rökanalen är placerad, är den innåt så kanske man inte upptäcker problemet direkt, förrän det är försent. Jag tycker man skall hålla sig till grundregeln i en murad skorsten där man förespråkar 70grader en meter ner från toppen av skorstenen, då undviker man som oftast också problemen. Struntar man i detta och sedan får problem så tycker jag man får faktiskt skylla sig själv, och det är också en sak som varje installatör skall kolla vid installationen, gör han inte detta så tycker jag han kan gott stå för skadorna som kan bli.

Som sagt det funkar hos vissa och vissa får problem, det varierar från fastighet till fastighet.

Hej
Det är som du säger Karla1 det med kondens problematiken att det skiljer sig mycket i från anläggning till anläggning när kondensen bildas,
Här är en kobination av tre saker som hänger samman,
1 / temperatur
2/ % fukt /m³
3/ rökgas hastigeten

En sak till! Har skorstenen inget skydd för regnvatten nedfall i rökgången
kan här tillförs stora mängder vatten också som dessutom är kallt.

Här hjälper en dragbegränsare till att torka ut fukten, obs
även om man har dragregulator så finns en viss risk med kondens!
Tips jaga inte rökastemperaturen så den blir för låg !
Tänk på att en skorsten kostar mycket pengar att reparera inte värt att vara så snål utan att ge den sitt behov av värme.

MVH
Ruben

[Shakespeare]

....Vid 60 grader börjar den varma luften som möter den kalla kondenseras det är därför man kallar detta för daggpunkten inom förbränningsområdet...

Hej Karla1 och tack för det långa svaret. Min draglucka är justerad av installatör med instrument så den ska vara rätt. Jag vet också vad daggpunkt innebär. Olika varm luft kan "bära" olika mycket vatten. Varm luft orkar bära mer vatten än kall. Det är därför man talar om relativ luftfuktighet. Om man har varm luft med en viss luftfuktighet och kyler av denna så ökar den relativa fuktigheten. När man kommer upp till 100% så börjar fukten att fälla ut på omgivande ytor eftersom luften inte klarar av att bära så mycket vatten. Den temperaturen kallar man för daggpunkt.

Jag tycker du har rätt i allt du skriver utom just det stycke jag har klippt ut ovan. Daggpunkten är bara 60 grader för rena rökgaser. Späder man ut dem med torrare luft så sänker man daggpunkten. Torrare luft kan vara 20 gradig luft med 100% relativ luftfuktighet eftersom den har en daggpunkt på just 20 grader och därmed en lägre absolut fuiktighet än rökgaserna.

mvh

[Karla1]

....Vid 60 grader börjar den varma luften som möter den kalla kondenseras det är därför man kallar detta för daggpunkten inom förbränningsområdet...

Hej Karla1 och tack för det långa svaret. Min draglucka är justerad av installatör med instrument så den ska vara rätt. Jag vet också vad daggpunkt innebär. Olika varm luft kan "bära" olika mycket vatten. Varm luft orkar bära mer vatten än kall. Det är därför man talar om relativ luftfuktighet. Om man har varm luft med en viss luftfuktighet och kyler av denna så ökar den relativa fuktigheten. När man kommer upp till 100% så börjar fukten att fälla ut på omgivande ytor eftersom luften inte klarar av att bära så mycket vatten. Den temperaturen kallar man för daggpunkt.

Jag tycker du har rätt i allt du skriver utom just det stycke jag har klippt ut ovan. Daggpunkten är bara 60 grader för rena rökgaser. Späder man ut dem med torrare luft så sänker man daggpunkten. Torrare luft kan vara 20 gradig luft med 100% relativ luftfuktighet eftersom den har en daggpunkt på just 20 grader och därmed en lägre absolut fuiktighet än rökgaserna.

mvh

Jo, det är helt riktigt det du skriver, men går du som exempel över 60 grader så har du mer torr luft som inte gör skada så att säga vid förbränning. Om du förstår vad jag vill nå med min förklaring. Detta gäller även temperaturen i en panna. Har faktiskt sett som exempel en Nibe City där man eldat pellets med väldigt låg panntemperatur, där tempem vandrat mellan 55- 65 grader ca, och här kunde man se att inne i eldstaden och även i rökröret ut att det var tendens till korrision på plåten. Så därför vill jag med mitt svar ge 60 grader som en riktpunkt i detta sammanhang. Ju kallare panntemperturen är destå mer kondens bildas också här på grund av att konvektionsytorna, (eldstadens plåtväggar) är kallare, då dom heta rökgaserna möter dessa.

Det är då viktigt att kolla sådant här, då som jag tidigare sagt att det skiljer sig väldigt mycket mellan varje fastighet och anläggning. Har man kontrollerat och kanske följer upp det under ett år så kan man åtgärda felen innan skadan är skedd. Du kanske behöver åtgärda det med en slang i skorstenen för att få till det bra, det är inte alltid det räcker med en dragbegränsare som hjälper till att ventilera.

[MP]

Jo, det är helt riktigt det du skriver, men går du som exempel över 60 grader så har du mer torr luft som inte gör skada så att säga vid förbränning. Om du förstår vad jag vill nå med min förklaring. Detta gäller även temperaturen i en panna. Har faktiskt sett som exempel en Nibe City där man eldat pellets med väldigt låg panntemperatur, där tempem vandrat mellan 55- 65 grader ca, och här kunde man se att inne i eldstaden och även i rökröret ut att det var tendens till korrision på plåten. Så därför vill jag med mitt svar ge 60 grader som en riktpunkt i detta sammanhang. Ju kallare panntemperturen är destå mer kondens bildas också här på grund av att konvektionsytorna, (eldstadens plåtväggar) är kallare, då dom heta rökgaserna möter dessa.

Det är då viktigt att kolla sådant här, då som jag tidigare sagt att det skiljer sig väldigt mycket mellan varje fastighet och anläggning. Har man kontrollerat och kanske följer upp det under ett år så kan man åtgärda felen innan skadan är skedd. Du kanske behöver åtgärda det med en slang i skorstenen för att få till det bra, det är inte alltid det räcker med en dragbegränsare som hjälper till att ventilera.

Konstigt detta med med låga temperaturer och korrosion i pannan, på gränsen till förvirrande tycker jag.
I en av mina 3 fastigheter kör jag av olika anledningar med låg panntemperatur. Jag ligger i temperaturspannet 40-55 grader och kör brännaren med 10 graders hysteres.

Har vid varje uraskning (var 14:de dag) kollat om det finns någon fukt på pannväggarna, men aldrig hittat en endaste droppe. Har kört så här i över 2 år nu.

Kan någon förklara detta, eller är det så att debatten om korrosion i pannan är överdriven?

[TJ]

När man når 100% luftfuktighet och får kondens/ fukt beror på vilken fukthalt och temp. man startar med, precis som många varit inne på.
Om man går in i ett mollier diagram, så är det bara att följa kurvorna. för att se på vilken temp. man stannar på.
I diagrammet så kan man även avläsa hur många gram vatten som varje m3 luft har vid en viss temp. och procent fukthalt.

[Shakespeare]

Har faktiskt sett som exempel en Nibe City där man eldat pellets med väldigt låg panntemperatur, där tempem vandrat mellan 55- 65 grader ca, och här kunde man se att inne i eldstaden och även i rökröret ut att det var tendens till korrision på plåten. Så därför vill jag med mitt svar ge 60 grader som en riktpunkt i detta sammanhang.

Givetvis! Före dragluckan är det en annan femma. 70 grader har jag hört men det kanske är lite lägre med pellets än med olja.

När man når 100% luftfuktighet och får kondens/ fukt beror på vilken fukthalt och temp. man startar med, precis som många varit inne på.

Fukt tillförs rökgaserna när kolväte förbränns till koldioxid och vatten, men det vet du säkert?

Kan man inte hissa ner en hyrometer i pipan, det finns ju bastuhygrometrar som måste tåla hög temp. Hissar man upp och läser av den snabbt kan man se om man ligger nära 100%

mvh

[TJ]

Har faktiskt sett som exempel en Nibe City där man eldat pellets med väldigt låg panntemperatur, där tempem vandrat mellan 55- 65 grader ca, och här kunde man se att inne i eldstaden och även i rökröret ut att det var tendens till korrision på plåten. Så därför vill jag med mitt svar ge 60 grader som en riktpunkt i detta sammanhang.

Givetvis! Före dragluckan är det en annan femma. 70 grader har jag hört men det kanske är lite lägre med pellets än med olja.

När man når 100% luftfuktighet och får kondens/ fukt beror på vilken fukthalt och temp. man startar med, precis som många varit inne på.

Fukt tillförs rökgaserna när kolväte förbränns till koldioxid och vatten, men det vet du säkert?

Kan man inte hissa ner en hyrometer i pipan, det finns ju bastuhygrometrar som måste tåla hög temp. Hissar man upp och läser av den snabbt kan man se om man ligger nära 100%

mvh

Jag har bra fukt, temp. och flödesmätare på jobbet som vi kalibrerar på Comfort control.

Men är inte min sotare rädd för problem med insatsröret, så är inte jag det heller.
Med nuvarande panna, så kan jag inte få höga rökgastemp. , så det är bara köra och tuta, så får framtiden visa om insatsröret klara sig.