Hej alla vedeldare
Här är lite tips om varför pannan puffar = övertändning med gasutvekling som ger övertryck i pannans ved eller eldutrymme beroende på var de brännbara gengaserna samlas och antänds...
Detta sker vid hög glödbäddstemeratur som frigör mer brännbara gaser än pannan klarar av att förbränna...
Åtgärd som funkar!
sänk primärluften lite i taget tills gasproduktionen blir kontrollerbar!
Här har även draget i skorstenen en betydelse som påverkar primärluft flödet in till glödbädden som vill öka i temperatur med stigande rökgastemperatur som i sin tur ökar skorstenens drag...
Lösning här är en bra och tillräkligt stor dragbegränsare som säkerställer kontrollerat drag...
Även byig vind ute kan ställa till problem med mycket ryckigt drag...
Fyll gärna på med mer erfarenheter i ämnet ved förgasning!
Med eller utan fläkt pannor har lite olika betingelser av ved förgasning
Även pannor med fläkt varesig det är sugande eller tryckande har skorstenens drag inverkan på lufttillförseln till glödbädden.
Även här
Lösningen är en bra och tillräkligt stor dragbegränsare som säker ställer kontrollerat drag...
Hur skall askan se ut vilken färg skall den ha för att veta om förbränningen är bra...
Svar :
Ljusgrått och konsistens som mjöl typ pullver
Har askan brun ton kan tyda på tjär sustans som kan uppstå vi uppstart lågtemperatur som ger sämre förbränning med brunfärgad tjärkondens
Uppstart nytändning av vedinlägget skilljer sig åt mellen två typer av pannor
underförbränning och överförbränning
det hörs av namnet hur de skall tändas upp !
Mvh
Ruben
Allmänt om ved eldning
Allmänt om ved eldning
Tillverkar rökgasutrustning
Det är mycket farligt att säga att CO smällar och höga halter av "gaser" beror på för hög syrehalt.
Det enda sättet att veta att det verkligen rör sig om för höga syrehalter är att mäta dem.
Att börja sänka syrehalten när man får smällar är farligt.
CO är inte bara brandfarlig den är även giftig.
Det enda sättet att veta att det verkligen rör sig om för höga syrehalter är att mäta dem.
Att börja sänka syrehalten när man får smällar är farligt.
CO är inte bara brandfarlig den är även giftig.
Powered by klorofyll
Re: Allmänt om ved eldning
jo just det.....sålänge man tillför syre till den heta gengasen kommer den att antända.Olle45 skrev:
Åtgärd som funkar!
sänk primärluften lite i taget tills gasproduktionen blir kontrollerbar!
Tycker att det finns två varianter på detta problem. När luft tillförs ovanifrån har vi konstant syre tillförsel och riskerar antändning på hela gasvolymen. Kan fungera om flödet är mycket större än förgasningen(späder & kyler) eller om syre mängden är väldigt låg. Alltså lite eller mycket kan funka???
Om syret tillsätts endast där vi vill att det ska brinna blir det väldigt mycket enklare att kontrollera. Exempel på detta är hur man bygger gengas aggregat.
För att få eld behövs som bekant tre saker värme,bränsle & syre. Ta bort en av dessa så blir det ingen eld eller explosion. Gengasen i sig har för lågt syre innehåll för att antändas så detta måste tillsättas och har vi då även värme på plats så börjar det att brinna och frigör därmed en massa energi.Gengas behöver inte syre eller luft för att bildas, den stora faktorn för gengasproduktion är värme tillgången. På 40 talet användes i vissa fall avgaserna som primärluft eftersom de var heta och hade ett lågt syreinnehåll.
Så visst kan det funka som Ruben säger men det är inte som Amen i kyrkan utan beror väldigt mycket på andra förutsättningar som förgasningprocess(reduktion) och värmetillgång.
Mcdiezels kommentar är vettig även den för gengaskoncentrationen kan bli högre vid sänkt syretillförsel. Har man då en läcka så kan det bli farligt. Tecken på gengasförgiftning är darrningar i benen o liknande, känner du detta så flytta dig omedelbart till där det finns friskluft och andas kraftigt. Får du extrem huvudvärk är det läge att tillkalla hjälp och ringa 112. Gengasen är omärkbart dödlig.
Saxat från Gengas.se:
Kroppen behöver ständigt syretillförsel för att fungera. I lungorna tar blodets röda blodkroppar upp syre från luften. Luftens övriga beståndsdelar stöts däremot bort. Men finns det koloxid med i den inandade luften, blir förhållandet ett annat. koloxiden är drygt300 gånger mer tilldragande på de röda blodkropparna än syre och upptas alltså i första hand. Blodet förlorar härigenom sin förmåga att transportera syret. - Detta resulterar i syrebrist och får man inte omedelbar hjälp är döden oundviklig. Koloxiden är ett smygande gift. det har ingen lukt eller smak och är absolut osynligt. man märker inte dess närvaro. Vid inandning av koloxid blir man lite trött, och från den tröttheten inträder snart medvetslöshet och sedan är nästa steg att man avlider. Även mycket små mängder av koloxid kan ha denna verkan.
Vart köper man en gengas varnare?

207 + 96m2 träkåk + 70m2 källare. Orlan 40kW, 5*750lAck(varav 1st tekniktank), UVR 1611 loggar 11st tempmätare, Schiedel IsokernØ200 6,5m, KWZ150,laddomat 21 87°.25m³ stpl Ved/år
14m²Vakuumrör(16m²bygg yta) matad via Maxitherm 35m 2x22 kopparkulvert.
14m²Vakuumrör(16m²bygg yta) matad via Maxitherm 35m 2x22 kopparkulvert.
Hej mcdiezel och Wodda
Jag har heller ingen invädning om era tankar det är helt rätt som ni beskriver
ved förgasningen.
Det jag ville beskriva var att hög temperatur förgasar veden, tillåts den att stiga
att bli ännu högre utvecklas också ännu mer explosiv gas det är här i övre förgasnings området som gasen kan bli för tät och tillräckligt med syre får inte plats
För att unvika detta stadie som jag är ute efter med att minska primärluften
lite i taget till kontrollerad förgasning sker...
Att sedan bestämma var som är lagom med primärluft brukar kunna utläsas av färgen på askan, även hur rena värmeupptagande ytor i pannan är.
Nu är det inte pyreldning jag menar! men det finns en övre gräns hur mycket
primärluften klarar av att stå öppen för att unvika allt för hög förbrännings temperatur.
Gengasvarnare en vanlig brandvarnare klarar den gasen.
Lite nostalgi
Jag har själv som 3 åring varit med på gengasens tid men då hade min morfar
en gammal Nasch 39a med gengas drift och tallkott som bränsle.
1973 är jag med och utveklade en förugn som gengasar flis/sågspån som bränsle
till denna förugn användes en termostart styrd skorstens fläkt just för att öka undertrycket lågan liknar gasol som brinner.
Mvh
Ruben
Jag har heller ingen invädning om era tankar det är helt rätt som ni beskriver
ved förgasningen.
Det jag ville beskriva var att hög temperatur förgasar veden, tillåts den att stiga
att bli ännu högre utvecklas också ännu mer explosiv gas det är här i övre förgasnings området som gasen kan bli för tät och tillräckligt med syre får inte plats
För att unvika detta stadie som jag är ute efter med att minska primärluften
lite i taget till kontrollerad förgasning sker...
Att sedan bestämma var som är lagom med primärluft brukar kunna utläsas av färgen på askan, även hur rena värmeupptagande ytor i pannan är.
Nu är det inte pyreldning jag menar! men det finns en övre gräns hur mycket
primärluften klarar av att stå öppen för att unvika allt för hög förbrännings temperatur.
Gengasvarnare en vanlig brandvarnare klarar den gasen.
Lite nostalgi
Jag har själv som 3 åring varit med på gengasens tid men då hade min morfar
en gammal Nasch 39a med gengas drift och tallkott som bränsle.
1973 är jag med och utveklade en förugn som gengasar flis/sågspån som bränsle
till denna förugn användes en termostart styrd skorstens fläkt just för att öka undertrycket lågan liknar gasol som brinner.
Mvh
Ruben
Senast redigerad av Olle45 den lör 24 okt, 2009 07:46, redigerad totalt 2 gång.
Tillverkar rökgasutrustning
CO varnare finns att köpa och fungerar och kostar som en vanlig brandvarnare.
Jag tror jag förstår vad du menar ruben.
Dock så skall man aldrig någonsin ha så höga CO värden att man får smällar.
Att sänka primärluften då är en nödåtgärd ungefär som att trycka på nödstopp.
Att höja syrehalten kan medföra större smällar i detta läge.
Man ligger en bra bit över 1000ppm om man får smällar i pannan.
Med så höga värden så eldar man för kråkorna precis som man gör med för hög O2 halt.
Skulle rekomendera att man ställer in pannan med ett ordentligt instrument och laborerar med inställningarna lite.
Mät start, minlast, 50% och fullast om det är möjligt.
Att endast kolla på askan är en bra indikering men det är ändå lite som att kolla vädret genom att titta på aborrens fenor.
Man kan elda för kråkorna och få bra aska.
Om man har sekundärlufttillförsel så är det ett bra sätt att kyla elden.
På många större pellets/fastbränslepannor körs sekundärluft in underifrån och syret tillförs ovanför bädden.
På större pannor är det ganska vanligt med en frekvensstyrd rökgasfläkt som styrs av O2 mätning i avgaserna och ett tilluftsspjäll som styr undertrycket med hjälp av tryckgivare.
På så sätt hålls alltid rätt tryck och O2 mängd i pannan.
Detta är inte jättedyrt och borde fabrikmonteras även i villapannor enligt mig.
I våra bilar har vi O2 reglering och sekundärluftåterföring så varför inte här!
Jag tror jag förstår vad du menar ruben.
Dock så skall man aldrig någonsin ha så höga CO värden att man får smällar.
Att sänka primärluften då är en nödåtgärd ungefär som att trycka på nödstopp.
Att höja syrehalten kan medföra större smällar i detta läge.
Man ligger en bra bit över 1000ppm om man får smällar i pannan.
Med så höga värden så eldar man för kråkorna precis som man gör med för hög O2 halt.
Skulle rekomendera att man ställer in pannan med ett ordentligt instrument och laborerar med inställningarna lite.
Mät start, minlast, 50% och fullast om det är möjligt.
Att endast kolla på askan är en bra indikering men det är ändå lite som att kolla vädret genom att titta på aborrens fenor.
Man kan elda för kråkorna och få bra aska.
Om man har sekundärlufttillförsel så är det ett bra sätt att kyla elden.
På många större pellets/fastbränslepannor körs sekundärluft in underifrån och syret tillförs ovanför bädden.
På större pannor är det ganska vanligt med en frekvensstyrd rökgasfläkt som styrs av O2 mätning i avgaserna och ett tilluftsspjäll som styr undertrycket med hjälp av tryckgivare.
På så sätt hålls alltid rätt tryck och O2 mängd i pannan.
Detta är inte jättedyrt och borde fabrikmonteras även i villapannor enligt mig.
I våra bilar har vi O2 reglering och sekundärluftåterföring så varför inte här!
Powered by klorofyll
Pratar du om under eller överförbränning? I din sista mening verkar det vara en underförbränning och i den övre(1000ppm) en överförbränningspanna.Jag hänger inte riktigt med, hur eldar man för kråkorna om gengasen samlas i den övre kammaren innan den passerar glödbädden och vidare till sekundärluften (oavsett ppm antal). Det är ju där den förbränns. Om du nu menar att vi har 1000ppm ovan bädden i en överförbränningspanna så är jag med på att det är slöseri.mcdiezel skrev: Att höja syrehalten kan medföra större smällar i detta läge.
Man ligger en bra bit över 1000ppm om man får smällar i pannan.
Med så höga värden så eldar man för kråkorna precis som man gör med för hög O2 halt.
Om man har sekundärlufttillförsel så är det ett bra sätt att kyla elden.
På många större pellets/fastbränslepannor körs sekundärluft in underifrån och syret tillförs ovanför bädden.
207 + 96m2 träkåk + 70m2 källare. Orlan 40kW, 5*750lAck(varav 1st tekniktank), UVR 1611 loggar 11st tempmätare, Schiedel IsokernØ200 6,5m, KWZ150,laddomat 21 87°.25m³ stpl Ved/år
14m²Vakuumrör(16m²bygg yta) matad via Maxitherm 35m 2x22 kopparkulvert.
14m²Vakuumrör(16m²bygg yta) matad via Maxitherm 35m 2x22 kopparkulvert.