Wodda skrev:Har du det varmt och skönt så vill vi inte höra
Ha!
Jag är 350 km söder om kanadensiska gränsen, i Wisconsin, så "varmt och skönt" är inte de första ord man kommer att tänka på när det gäller vädret.
Däremot påstår de att Green Bay har världens tätaste population av barer. Kanske de menar USAs, men för många i Wisconsin är USA hela världen, om inte ännu större, så det är ingen egentlig skillnad.
Det har i alla fall den fördelen att du kan bära dig åt hur som helst. Kastar de ut dig ur en bar hamnar du i nästa...
Hallå igen, nu under dagen har jag bottnat(tömt) mina slavar(3000l) på användbar energi såtillvida att dessa var ca 30°C rakt igenom. Så jag har nu räknat ut vad pannan i genomsnitt har levererat under dessa 8,5 timmar det tog att få den full igen(91,5°). Och dessvärre kommer jag fram till att effekten har legat på 30,94kW(inkluderat en husförbrukning på 6kW under tiden). Tyvärr har jag inte loggning på effekten över laddomaten men i de fall då jag kollat diffen så verkar genomsnitt ligga på ca 40kW. Nu ska jag inte garantera att så är fallet men det skapar nya frågor.
OM det nu är så, OM bägge går att bevisa. Vart tar då de 9kW som saknas vägen(över L-21 40kW minus till tank 30,94kW)? Det blir ju varmt och gott i pannrummet men kan det verkligen vara 9 kW?
OM det nu är så och jag i genomsnitt eldar 700 timmar om året så förlorar jag 6300kWh/år??? (6,3m³ Ved).
Går det genom att mäta temperaturen på skyddsplåten på pannan och räkna ut någon effekt denna avger?
Tillskrivas ska också att jag idag haft något lägre rgt° än vanligt(vilket kan ge en lägre diff över -21, har ej kollat idag), normalt är snittet ca 220-225°, idag verkar snittet ligga på 210-215°C.Så normalt kanske jag ligger något högre i effekt.
Näe det vet jag inte , jag har endast gått på det lägre värdet (2500l) för laddomaten, då jag har väldigt kraftiga rör (35 resp 54, ca 3m tot) så bör inte dom förorsaka något hinder för flödet.
Alla rör förorsakar något hinder, även om det förstås är mindre ju grövre rören är.
Jag har en gång i tiden sysslar med att utveckla programvara för att dimensionera sånt för luft, men har inget "i huvudet" för vatten.
Uppgiften på 2500l kommer från Zac som varit i kontakt med Termoventiler.
Citerar Zac: Jag mailade termoventiler och frågade om flödet i 21:an dom svarade:
Man kan räkna 2500l/h i en "dålig anläggning" och närmare 3000l/h i en "riktigt bra anläggning" med rejäla rör.
I värsta fall är det som dom säger att om man har bra rör så ligger man runt 3000l/h över laddomaten och då har vi istället ett värre scenario.
Vart hittar du info om Kvs värdet? Jag har aldrig riktigt begripit hur man räknar med dessa, det vore kul att lära sig. Kv värdet är väl det som visar drift värdet? Det måste väl skilja en hel del antar jag mellan start, drift & slutfas.
Kan du lära ut hur man räknar? Ta mina siffror (please)
140cm Cu 28 inkl 1st 90° + 1 st 45° böjar
160cm Cu 54 inkl 1st 90° böj
30cm Cu 32 inkl 1st 45° + 1st 90° böjar
1st L-21
2st anslutningar på panna DN 50(Kvs värden ej specade på pannan)
Ca 0,5-0,6 bar över laddomaten är min gissning då exp kärlet befinner sig ca 5-6m över laddomaten.
Bara om du har lust eller så kanske någon annan kan och vet?
Det är inte ett absolut maxflöde, utan det flöde, i m³/h, som man får om man låter 20°C vatten passera en maximalt öppen ventil med tryckfallet 100 kPa (1 bar) över ventilen.
Kv-värdet är sedan värdet i den verkliga installationen, där man antagligen har en annan temperatur och tryckfall.
Men det verkliga flödet är ju beroende dels på tryckfallet men även till stor del på vilka rör man har, hur långa de är och hur mycket krökar det finns.
När det gäller vätskor måste man också klarlägga om man har med laminär eller turbulent strömning att göra. I ett system med enbart raka rör, med släta insidor, beror detta främst på vilket Reynolds tal man kan räkna fram för vätskan. Det beror i sin tur på vätskans viskositet. Om Reynolds tal går över ca 2300 får man turbulent strömning, där vattnet tumlar runt i röret. Sånt uppstår naturligtvis nästan alltid i krökar, förbi ventiler, genom pumpar osv.
Vid laminär strömning flödar vätskan fortast genom centrum av röret. Hastigheten nära rörets vägg är mycket lägre. Integrerar man flödet över rördiametern ser man att flödet blir proportionellt mot arean, alltså mot radien i kvadrat. Går man upp från 22 till 35 mm (diameterökning med 60%) ökar flödet alltså 2,5 gånger. Nu är det knappast laminärt i en panninstallation, men det ger i alla fall en fingervisning.
Sen har jag inga data för hur mycket rak rörlängd en 90° krök motsvarar. En 90° krök på ett 250 mm ventilationsrör motsvarar 4,4 meter rak längd, för att ta ett exempel, men jag vet som sagt inte hur det ligger till med rör i de här dimensionerna, när man har vatten i dem.
För övrigt får jag revidera min uppfattning om att temperaturfallet över Laddomaten är konstant under eldning. Jag såg häromdagen, när det nog brann som allra bäst, att min Laddomat hade en diff på 19-20°. Det är ju ganska mycket mer än vad jag har sett tidigare.
Jag vet inte om mina 35 mm Cu-rör räknas som "rejäla" av Termoventiler, men även om man räknar med den lägre siffran skulle detta innebära att min panna kan trycka ur sig minst 60 kW. Verkar ju otroligt (det är ju nära dubbla märkeffekten), men det hade förmodligen övertänt ordentligt när jag såg detta, så att allt brann på en gång. Jag öppnade inte och tittade efter...
Det spelar i alla fall ingen roll hur jag duschar, det blir bara varmare hela tiden.
Vanligare är dock att jag ser en diff på 14°C, vilket skulle bli ca 40 kW (vid 2500 l/h), något som verkar fullt rimligt.
Tack det verkade vara en bra förklaring i vilken jag upptäckte att jag ska nog vänta med att försöka förstå detta .
Jag är övertygad om att alla har denna varierande diff speciellt när man har kallt botten vatten. Då har L-21:an en tendens att svänga ganska kraftigt mellan öppen och stängd ventil vilket gör att från stängt till öppet läge blir skillnaden stor.
Om temperaturen blir lite högre än normalt så toköppnar ju ventilen och har du då riktigt svalt botten vatten så sjunker ju temperaturen på blandningsvattnet innan laddomaten hinner reagera och åter igen stänga ventilen. Här blir det svårt att säga vilken effekt man egentligen har, jag tror att om man ska kika på detta så bör man spendera en längre stund i pannrummet.
, jag har endast gått på det lägre värdet (2500l) för laddomaten, då jag har väldigt kraftiga rör (35 resp 54, ca 3m tot) så bör inte dom förorsaka något hinder för flödet.