Hejsan !!
Min far skall byta panna så nu undrar jag hur mycket effektivare blir en panna med omvändförbränning och keramik vs en underförbrännings panna utan keramik?
Det jag menar är att keramiken tar ju ett antal kWh så om man tar en panna med omvändförbränning med en verkningsgrad på 90% när den är varm vs en med undreförbränning som har 80-85% verkningsgrad för att ladda en 1500l tank så borde ju ved förbrukningen inte skilja nästan något.
Om man kan ladda in 100l i båda så blir det ju 126kWh - att värma keramiken i den ena och 112-119kWh producerat i den andra (jag har räknat på 1.4kw/l ved).
Eller tänker jag helt fel men jag kan inte se någon jätte vinst i detta om man inte har mycket större tank.
MVH Kricken
Keramik eller inte?
Keramik eller inte?
Viadrus V7D, 2x750l acktankar, Laddomat21, Tryckexpansion, Shuntautomatik (danfoss).
-
apersson850
- Pannrumstomte!
- Inlägg: 1006
- Blev medlem: tis 03 jan, 2006 13:14
- Ort: Traryd
Jag vill nog påstå att du tänker fel. Det är inte många kilo keramik i en panna, och är det inte keramik där så är det stålplåt istället. Den är ännu tyngre.
Dessutom är keramik en förutsättning för att pannan ska kunna hålla den temperatur som behövs för att du ska få så miljövänlig förbränning som möjligt, något som i dessa dagar borde ligga minst lika högt på prioriteringslistan.
Dessutom är keramik en förutsättning för att pannan ska kunna hålla den temperatur som behövs för att du ska få så miljövänlig förbränning som möjligt, något som i dessa dagar borde ligga minst lika högt på prioriteringslistan.
Anders. Värmer med sol, ved och (helst inte) el.
Är verkligen keramik ett måste för "perfekt" förbränning?
Jag läste en tråd på byggahus forumet där en kille har modifierat sin orlan panna och bytt ut keramiken i botten på pannan mot en skål i rostfritt tydligen med bra resultat.
Men självklart skall man tänka på miljön också, jag tror att min far skall köpa en atmos panna så då blir det ju både fläkt och keramik.
Jag läste en tråd på byggahus forumet där en kille har modifierat sin orlan panna och bytt ut keramiken i botten på pannan mot en skål i rostfritt tydligen med bra resultat.
Men självklart skall man tänka på miljön också, jag tror att min far skall köpa en atmos panna så då blir det ju både fläkt och keramik.
Senast redigerad av kricken_ den sön 02 nov, 2008 12:07, redigerad totalt 1 gånger.
Viadrus V7D, 2x750l acktankar, Laddomat21, Tryckexpansion, Shuntautomatik (danfoss).
Hej alla som fundrear på keramikens inverkan.
Keramikens uppgift är att isolera de kalla vattenkylda plåtväggarna i pannan, samma gäller de olika keramik konstruktioner som har direkt med vedförgasningen att göra.
Tänk att vedförgasningens bästa temperatur ligger runt ca 850°C
vi denna tempertur är det fler brännbara vedgaser som frigörs
som kan förbrännas på det sättet höja värmeutaget ur vedbränslet.
Kalla vattenkylda plåt/järn ytor är även kalla vid 100°C och kyler
ned vedförgasningen påverkar negativt vedförgasningen.
och en del vedgaser frigörs aldrig på grund av förlåg förbrännings temperatur.
Min slutsats är att pannkeramiken ger förbränningen en ren vinst.
Vi får ut mer energi ur veden.
Ps: Nu har jag inte jämfört överförbränningspanna med underförbrännings panna, om keramik klädd förbrännings son i en överförbrännings panna hur mycket effektivare vedförgasningen blir med keramik.
MVH
Ruben
Keramikens uppgift är att isolera de kalla vattenkylda plåtväggarna i pannan, samma gäller de olika keramik konstruktioner som har direkt med vedförgasningen att göra.
Tänk att vedförgasningens bästa temperatur ligger runt ca 850°C
vi denna tempertur är det fler brännbara vedgaser som frigörs
som kan förbrännas på det sättet höja värmeutaget ur vedbränslet.
Kalla vattenkylda plåt/järn ytor är även kalla vid 100°C och kyler
ned vedförgasningen påverkar negativt vedförgasningen.
och en del vedgaser frigörs aldrig på grund av förlåg förbrännings temperatur.
Min slutsats är att pannkeramiken ger förbränningen en ren vinst.
Vi får ut mer energi ur veden.
Ps: Nu har jag inte jämfört överförbränningspanna med underförbrännings panna, om keramik klädd förbrännings son i en överförbrännings panna hur mycket effektivare vedförgasningen blir med keramik.
MVH
Ruben
Tillverkar rökgasutrustning
-
André
- King Pinne!!!!!
- Inlägg: 7177
- Blev medlem: tor 09 dec, 2004 18:25
- Ort: Bygdeå 4 mil norr om Umeå
- Kontakt:
Finns nån tråd på forumet om detta med energiinnehållet i bl.a stål, Har på att det är ungefär lika energiinnehåll i 100 kg plåt som 10 l vatten..
Så visst har kricken_ en viss poäng i det han skriver, Om kvarvarande värmen i keramik+vatten bara blir förluster till största delen..
Har på att äfab skrivit nånstans om att det kan va upp till 40 kWh kvar i pannans keramik+vatten o detta blir förlust varje eldning så bli verkningsgraden inte så bra i slutändan..
Men helt klart skulle det va kul att veta genom att ha t.ex en gjutjärnspanna med liten vattenvolym samt en modern keramikpanna kopplad mot samma tank o väga/mäta vedmängden mot vad man får ut..
Så visst har kricken_ en viss poäng i det han skriver, Om kvarvarande värmen i keramik+vatten bara blir förluster till största delen..
Har på att äfab skrivit nånstans om att det kan va upp till 40 kWh kvar i pannans keramik+vatten o detta blir förlust varje eldning så bli verkningsgraden inte så bra i slutändan..
Men helt klart skulle det va kul att veta genom att ha t.ex en gjutjärnspanna med liten vattenvolym samt en modern keramikpanna kopplad mot samma tank o väga/mäta vedmängden mot vad man får ut..
Thermia Bequem 15D, Nibe alpha keram, Borö 500/110 L Acktank, Laddomat 10 (tidigare 2 st Biona o 1 st Janfire) 13,5 m3 bulkförråd
Enligt siffror jag har hittat på Äfabs hemsida så lagras 0.3kWh/kg keramik.
Så om pannan har 20kg keramik så "förlorar" man ca4.5% verkgrad på ett 100l ilägg om man inte kan återvinna värmen från keramiken.
Nu vet jag inte hur mycket keramiken väger i baxi/orlan/calmar mfl men det verkar ju som att dom blir effektivare ändå än en över/underförbrännings panna med 80-85% verkningsgrad även vid så små/få ilägg.
Så om pannan har 20kg keramik så "förlorar" man ca4.5% verkgrad på ett 100l ilägg om man inte kan återvinna värmen från keramiken.
Nu vet jag inte hur mycket keramiken väger i baxi/orlan/calmar mfl men det verkar ju som att dom blir effektivare ändå än en över/underförbrännings panna med 80-85% verkningsgrad även vid så små/få ilägg.
Viadrus V7D, 2x750l acktankar, Laddomat21, Tryckexpansion, Shuntautomatik (danfoss).
-
André
- King Pinne!!!!!
- Inlägg: 7177
- Blev medlem: tor 09 dec, 2004 18:25
- Ort: Bygdeå 4 mil norr om Umeå
- Kontakt:
Hmmm är det nån som vet vikten på keramiken??
Baxis pannor har ju rätt stor vattenvolym vilket inte är bra om man har som ved profilen att det inte återvinns...
En panna med 100 l extra vatten tar ytterliggare 6 Kwh om tempen sjunker 50° mellan eldningarna..
Baxis pannor har ju rätt stor vattenvolym vilket inte är bra om man har som ved profilen att det inte återvinns...
En panna med 100 l extra vatten tar ytterliggare 6 Kwh om tempen sjunker 50° mellan eldningarna..
Thermia Bequem 15D, Nibe alpha keram, Borö 500/110 L Acktank, Laddomat 10 (tidigare 2 st Biona o 1 st Janfire) 13,5 m3 bulkförråd
-
apersson850
- Pannrumstomte!
- Inlägg: 1006
- Blev medlem: tis 03 jan, 2006 13:14
- Ort: Traryd
Värmekapacitiviteten för en liter (obs) stål är ungefär samma som för samma volym vatten. Ståls densistet är 7,8 kg/dm³. Fast det går ju inte att räkna exakt, även om man vet vad pannan väger, för hela den vikten har ju inte vattnets temperatur. Täckplåtar, stativ i bottnen osv blir inte lika varma.
Men de 80 liter vatten jag har i min panna har en värmelagringskapacitet som motsvarar 729 kg stål. Man kan alltså se att det är inte pannan i sig som är den stora grejen, och ännu mindre keramiken, utan det är vattnet i den. Vilket är bra, för det är lättare att få ut vattnet än resten in till tanken, så att man kan ta tillvara så många kWh som möjligt.
Men de 80 liter vatten jag har i min panna har en värmelagringskapacitet som motsvarar 729 kg stål. Man kan alltså se att det är inte pannan i sig som är den stora grejen, och ännu mindre keramiken, utan det är vattnet i den. Vilket är bra, för det är lättare att få ut vattnet än resten in till tanken, så att man kan ta tillvara så många kWh som möjligt.
Anders. Värmer med sol, ved och (helst inte) el.
Hej
Lite av mina egna erfarenheter i ämnet värme...
Jag vill bara tillföra ämnet keramik eller inte..
Allt har med att hålla hög tempertur i förbränningen
Varför valet blev keramik är för hållbarheten är större med keramik
Men plåt går lika bra att isolera värmen ifrån kalla pannans vatten kylda
yta.
Om vilket matrial som leder minst värme här är hur matrialet reflekterar varmen till bränslet som avgör om besparningen blir max ...
Själv skulle jag tro att rostfri eldhärdig plåt är lättare än keramik och ger störst vinst i energi men kanske inte har lika hållbarhet, kan slåsig / krokna i vämen...
Mvh
Ruben
Lite av mina egna erfarenheter i ämnet värme...
Jag vill bara tillföra ämnet keramik eller inte..
Allt har med att hålla hög tempertur i förbränningen
Varför valet blev keramik är för hållbarheten är större med keramik
Men plåt går lika bra att isolera värmen ifrån kalla pannans vatten kylda
yta.
Om vilket matrial som leder minst värme här är hur matrialet reflekterar varmen till bränslet som avgör om besparningen blir max ...
Själv skulle jag tro att rostfri eldhärdig plåt är lättare än keramik och ger störst vinst i energi men kanske inte har lika hållbarhet, kan slåsig / krokna i vämen...
Mvh
Ruben
Tillverkar rökgasutrustning
Hej på er!
Det där med att isolera eldstaden för att få upp förbränningstemperaturen och därmed öka verkningsgraden kan jag verifiera med min gamla kökspanna.
Jag har en gammal Klafreström gjutjärnskökspanna som är kopplad direkt ut på elementen. Alltså, den temp jag får ur pannan är det som kommer elementen tillgodo. Lämplig framledningstemperatur på vintern är 25-40 grader beroende på om det är 0 eller -25 grader ute. Då förstår ni säkert att jag inte har optimala förhållanden i den eldstaden som nästan jämt får jobba mot kallt vatten.
Så jag skaffade lite eldfast skiva (som ser ut som spånskiva) och gjorde en decimeterhög ram runt rostret, fräste luftspalter ur en platta som jag lade som golv ovanpå rostret och provkörde sen.
Blev det skillnad? Om det blev?! Vansinnig skillnad! Förr = mycket aska (ofullständig förbränning), nu = askan nere på 1/4 av förut.
Vedförbrukningen bedömer jag har minskat med 20-25% och då blir det dessutom varmare mycket snabbare än förut.
Enda nackdelen hittills är att den redan lilla eldstaden minskat ytterligare.
Så att isolera eldstaden (eldhärden) så man får upp temperaturen tror jag är viktigt i alla fall i äldre konstruktioner. Sen vilket material det ska vara och så det får ni gärna fundera över en stund... Jag testade bara och blev nöjd direkt. Nästa steg blir att koppla in acktank och solslinga så man kan börja elda lite mer effektivt.
Nån som har erfarenhet av tätning av gamla pannor (runt luckor och så) och vill tala om om de är värt besväret
Det där med att isolera eldstaden för att få upp förbränningstemperaturen och därmed öka verkningsgraden kan jag verifiera med min gamla kökspanna.
Jag har en gammal Klafreström gjutjärnskökspanna som är kopplad direkt ut på elementen. Alltså, den temp jag får ur pannan är det som kommer elementen tillgodo. Lämplig framledningstemperatur på vintern är 25-40 grader beroende på om det är 0 eller -25 grader ute. Då förstår ni säkert att jag inte har optimala förhållanden i den eldstaden som nästan jämt får jobba mot kallt vatten.
Så jag skaffade lite eldfast skiva (som ser ut som spånskiva) och gjorde en decimeterhög ram runt rostret, fräste luftspalter ur en platta som jag lade som golv ovanpå rostret och provkörde sen.
Blev det skillnad? Om det blev?! Vansinnig skillnad! Förr = mycket aska (ofullständig förbränning), nu = askan nere på 1/4 av förut.
Vedförbrukningen bedömer jag har minskat med 20-25% och då blir det dessutom varmare mycket snabbare än förut.
Enda nackdelen hittills är att den redan lilla eldstaden minskat ytterligare.
Så att isolera eldstaden (eldhärden) så man får upp temperaturen tror jag är viktigt i alla fall i äldre konstruktioner. Sen vilket material det ska vara och så det får ni gärna fundera över en stund... Jag testade bara och blev nöjd direkt. Nästa steg blir att koppla in acktank och solslinga så man kan börja elda lite mer effektivt.
Nån som har erfarenhet av tätning av gamla pannor (runt luckor och så) och vill tala om om de är värt besväret
Hej bmos
Här är ett bevis på enkel inskärmning av värmen till förbränningen gör nytta! Förbrännings temp 850°C då skall man undvika kalla omgivnings sidor även pannväggar 100°C är kalla i denna process.
Tänder vi sedan veden ovan på vedinlägget ger det ut mer effekt av vedinlägget / detta spar ved!
Du fick även beviset i ändrad ask utsende när du nått så långt att askan fått utsendet som grått fint mjöl då är allt förbränt,
Sedan gäller det alla gastyper som frigörs vid vedförgasningen
att de också förbränns.
Du nämner luckornas täthet, här finns ingen enkel rak lösning.
Ju tätare de går att få luckorna, då blir det lättare att få till en bra förbränning.
Mvh
Ruben
Här är ett bevis på enkel inskärmning av värmen till förbränningen gör nytta! Förbrännings temp 850°C då skall man undvika kalla omgivnings sidor även pannväggar 100°C är kalla i denna process.
Tänder vi sedan veden ovan på vedinlägget ger det ut mer effekt av vedinlägget / detta spar ved!
Du fick även beviset i ändrad ask utsende när du nått så långt att askan fått utsendet som grått fint mjöl då är allt förbränt,
Sedan gäller det alla gastyper som frigörs vid vedförgasningen
att de också förbränns.
Du nämner luckornas täthet, här finns ingen enkel rak lösning.
Ju tätare de går att få luckorna, då blir det lättare att få till en bra förbränning.
Mvh
Ruben
Tillverkar rökgasutrustning
God jul på er!
Har en liten uppdatering faktiskt! Det funkar skitbra med eldningen, men jag har ett litet problem. Skivorna blir faktiskt lite sköra och går sönder lätt när man eldat ett tag på dem. Tänkte att det kan vara bra att veta om det är nån där ute som tänkte knalla iväg och handla/bygga.
Min fix på det hela skulle kunna vara att såga till plattorna i lite mindre stycken, så de får lite bättre hållfasthet av bara den detaljen. Man bänder ju de hela styckena rätt mycket varje gång de ska in och ur vid rengöring, så det gör nog lite med en smart layout på en gång.
Nr 2 är nog att tänka till på utformningen av "golvet" där luftkanalerna ska vara. Jag fräste ur med en vanlig rak fräs och slarvade lite grann såklart. Det får till följd att på en del ställen sätter sig askan som en liten propp. Inget stort bekymmer, men hade jag fräst ur så att jag hade konisk spår på en gång (bredare i nederkant) så hade man ju sluppit det hela, känns det som...
Finns det nån som experimenterat mer med utformning av förbränningsrum och sånt? Har just nu en ide om att förlänga rökgasvägen i pannan genom att såga till en bit upptill i pannan så att gaserna får nån decimeter till att vandra.
En annan ide kan ju vara att "bygga ett hus" i eldstaden som man laddar med veden, helt isolerat, med ett "gasutsläpp" upptill och leda in sekundärluften (eller blir det kanske tom tertiärluft med modifierat luftintag) i den höjden...Liksom som man gör i moderna keramiska pannor, fast för överförbränning. Känns dock som väldigt chansartat... tuberna ska ju kunna ta emot värmen den dan man lyckat få rätt proportioner. Och tror nog att risken för övertändning blir rätt stor, eller?
Har en liten uppdatering faktiskt! Det funkar skitbra med eldningen, men jag har ett litet problem. Skivorna blir faktiskt lite sköra och går sönder lätt när man eldat ett tag på dem. Tänkte att det kan vara bra att veta om det är nån där ute som tänkte knalla iväg och handla/bygga.
Min fix på det hela skulle kunna vara att såga till plattorna i lite mindre stycken, så de får lite bättre hållfasthet av bara den detaljen. Man bänder ju de hela styckena rätt mycket varje gång de ska in och ur vid rengöring, så det gör nog lite med en smart layout på en gång.
Nr 2 är nog att tänka till på utformningen av "golvet" där luftkanalerna ska vara. Jag fräste ur med en vanlig rak fräs och slarvade lite grann såklart. Det får till följd att på en del ställen sätter sig askan som en liten propp. Inget stort bekymmer, men hade jag fräst ur så att jag hade konisk spår på en gång (bredare i nederkant) så hade man ju sluppit det hela, känns det som...
Finns det nån som experimenterat mer med utformning av förbränningsrum och sånt? Har just nu en ide om att förlänga rökgasvägen i pannan genom att såga till en bit upptill i pannan så att gaserna får nån decimeter till att vandra.
En annan ide kan ju vara att "bygga ett hus" i eldstaden som man laddar med veden, helt isolerat, med ett "gasutsläpp" upptill och leda in sekundärluften (eller blir det kanske tom tertiärluft med modifierat luftintag) i den höjden...Liksom som man gör i moderna keramiska pannor, fast för överförbränning. Känns dock som väldigt chansartat... tuberna ska ju kunna ta emot värmen den dan man lyckat få rätt proportioner. Och tror nog att risken för övertändning blir rätt stor, eller?
