Min installation av acktank till dubbelpanna

[Dubbelpannan]

Jag tänkte bara dela med mig lite av mina idéer angående installationen av en ackumulatortank runt min gamla dubbelpanna av märket ERYL: Vore kul med lite synpunkter, för det är kanske en ovanlig lösning!

Huset vi flyttade in i 1998 är en 1 ½-plans trävilla, byggår 1940, med ouppvärmd källare, ca 100m2 boyta plus biutrymmen. Tilläggsisolering av fasad är på gång, väggarna saknade helt isolering! Endast treetexskiva, plankvägg, vindpapp och ytterpanel. 2x45 mm Paroc mineralull är på plats. Även isolering av takbjälklag kommer vilket år som helst. Men till uppvärmningen nu.

Förutom två köksspisar, en i ett f.d pentry på övervåningen, samt en i källarens tvättstuga, består husets värmekälla av en till åren kommen ERYL dubbelpanna, troligen från 1960-talet. Varmvattenslinga i pannan samt manuell shunt direkt på sidan av pannan. Tvårörssystem till radiatorerna med cirkulationspump. Samt säng i pannrummet, åtminstone sa sotaren det direkt, när han samtidigt dömde ut skorstenen, för här måste någon BO under vinternätterna… Ackumulatortank var det inte tal om till denna panna, enligt samme barske skorstensfejarmästare. Skorstenens halvstenskanal skulle tätas med glidballong och en motdragslucka skulle installeras! Basta!

Nåja, skorstenen tätades och blev godkänd för eldning. Och visst gick det att få kåken varm, alldeles för varm, för att sedan bli svinkall frampå morgonen igen osv. Men själva pannan var det väl inget större fel på, även om verkningsgraden blev om möjligt ännu sämre med motdragsluckan, enligt min nye, äldre granne som visste och hade eldat i den förr.

Efter några år beslöt jag mig ändå för att koppla på en ackumulatortank till pannan. Men eftersom ett helt nytt pannrum i ett nybyggt garage stod på önskelistan inom en fem-tioårsperiod, så bestämde jag mig för att kostnaderna för installationen nu skulle hållas på ett minimum, delvis för att jag är fast beslutsam om att göra ALLT själv samt att det hela fick bli lite av ett experiment. Jag fick tag på en billig oisolerad tank på 500 liter. Naturligtvis för liten för en bekväm vinterkomfort, men inte alltför stor för pannan att verkligen orka ladda heller. Installationen är numera som följer. Jag vet ingen annan som gått till väga exakt på mitt sätt, även om principen i stort är konventionell.

I mitt garage, vägg i vägg med pannrummet satt ett vämeelement på självcirkulation från ett T-rör på pannans stigrör till expansionskärlet på vinden och en bottenanslutning i pannan. Denna radiator tog jag nu bort. Pannans stigrör anslöts i stället till toppanslutningen på acktanken. Bottenanslutningen från tanken drogs åter till pannans botten, via en kran och två motriktade cirkulationspumpar. En för laddning och en för urladdning. Ett rör för varmhållning av pannan under laddning drogs från toppförbindelsen mellan panna och tank via ett T-rör, ned via en backventil och en kran, ner till pumparna och anslutningen från tankens botten. Vid laddning cirkulerar alltså hett vatten blandat med en viss del kallt vatten från tankens botten och in i pannan. Blandningen är en gång för alla justerad med de två kranarna till att ge pannan ca 70 grader returvatten. Laddningspumpen styrs av en givare att gå så länge pannan är över 85 grader (ställbart). Tanken laddas i etapper och fin skiktning erhålls.

Vid urladdning (som sker när pannan efter avslutad eldning är under 60 grader, ställbart, och efter en lång avsvalningstid som fås från f.d. oljebrännarens termostat som sitter betydligt längre ned på pannan) går urladdningspumpen och trycker vatten i omvänd riktning, in i tankbottnen. Men detta flöde passerar en hårt strypt tredje kran, och kan inte ta vägen uppåt i varmhållningsslingan, och inte heller genom laddningskranen, för där sitter ytterligare en backventil. Således sker urladdningen med mycket lågt flöde, och tankens skiktning bevaras. Pannans topp och shuntens matarledning får åter varmt vatten, men pannan är nästan helt sval nertill. Radiatorflödet är också relativt lågt, för att inte föra ner varmt vatten i pannans radiatorretur, som därmed skulle nå tanken, förstöra skiktningen och inte komma till nytta särskilt bra.

I stället för en dyrare Laddomat och speciella termoventiler, använder jag alltså tre enkla kranar, två backventiler och några T-kopplingar för totalt någon hundring (backventilerna och pumparna är det enda jag köpt). En nackdel är att jag inte kan få självcirkulation vid strömavbrott, det är jag medveten om, men samtidigt löser då min draglucka ut och faller ned, för den hänger i en elektromagnet... Det krävdes några justeringar på urladdningsflödets kran för att få bibehållen skiktning och ändå tillräckligt varmt vatten tillbaks till pannan och shunten under kalla vinternätter. Men det hela fungerar mycket bra nu. Rökgastemperaturen är inte alls farlig, sällan över 350 grader, trots öppna spjäll, sedan går den snart ner till 300. Sotarmästaren är pensionerad och dragluckan är spärrad, stängd med en järnstång. Den öppnar jag manuellt jämte att rökgasspjället stängs, efter avslutad eldning, för att inte dra ut värmen ur pannan. Ångrar ingenting! Komforthöjningen med denna lilla tank är enorm! Att jag även i dagarna satt en motor på shunten och en automatik, gör det hela ännu bättre…

I panntoppen har jag alltså satt en givare till en elektronik som jag byggt, som styr laddnings- och urladdningspumparna. Om någon vill ha beskrivning av denna får ni fråga, för nu är det dags för sista inlägget i pannan…

/Erik

[Houdis]

Hej,

intresserad av din koppling mellan panna och ack, men jag har lite problem med att hänga med på vart kranar och backventiler skall sitta.
Vore toppen om du kunde lägga ut en skiss för hur du kopplat.

Har sedan tanken att man styr pumparna med enkla universaltermostater från conrad.se(art. nr. 615889).

Hoppas du har tid att hjälpa.

[André]

Men själva pannan var det väl inget större fel på, även om verkningsgraden blev om möjligt ännu sämre med motdragsluckan, enligt min nye, äldre granne som visste och hade eldat i den förr.

/Erik

Du får bättre verkningsgrad med en motdragslucka på rökröret/skorsten om du har bra drag, Luckan öppnar så det blir ett jämt drag i pannan som ser till att rökgaserna inte passerar pannan för snabbt utan att pannan hinner ta reda på värmen.. Rökgastemperaturen blir även lägre både genom höjd verkningsgrad på pannan samt inblandning av pannrumms luften..

Så använd luckan då du eldar..

[Dubbelpannan]

Oj, kul att någon vaknat =o) Här kommer principskisserna på hur det hela fungerar! Konstruktionen är enkel och billig och kan lämpa sig för en enklare uppradering när man har en gammal panna. Naturligtvis använder man sig av en Laddomat när man gör en nyinstallation, men i detta fallet duger detta alltså utmärkt!

<IMG SRC="http://medlem.spray.se/ngj/diverse/pannrum.gif">
<IMG SRC="http://medlem.spray.se/ngj/diverse/pannrum-ladd.gif">
<IMG SRC="http://medlem.spray.se/ngj/diverse/pannrum-urladd.gif">

Elektroniken måste hålla reda på pannans temperatur samt om det är fråga om laddning eller urladdning, eftersom det är två olika temperaturer. 85-90 vid laddning och kanske 60 vid urladdning, mätt i pannans topp. Jag har löst detta genom EN ställbar termostatelektronik, samt en växlande brytare som bestämmer om man eldar nu och laddar eller ska urladda senare på natten.

Den gamla oljebrännartermostaten på pannans mitt tjänstgör som en fördröjning, och kopplar via sitt relä bort strömmen till termostatelektroniken, så att inte urladdningen påbörjas när panntoppen når ner till 60 grader, utan väntar tills pannan först laddat ur sin värme. Tanken skulle annars börja fyllas bakvägen med alltför hetta vatten!

Jag skulle helst ha skippat den lösningen med oljebrännartermostaten helt, och i stället byggt en mer avancerad elektronik, som själv håller reda på ladd- eller urladdning och de olika temperaturerna. Jag behöver då inte ställa om eller trycka på något alls. Detta kan mycket väl göras, och jag har ett färdigt schema för den elektroniken, så vi får se...

Kom det med några bilder?? Kan inte aktivera HTML i min profil! Kopiera in själva länken till bilderna i adressfältet i ett nytt webbläsarfönster annars.

/Erik