Frost på vacuum rör.

[Allan]

Blir luftens relativa fuktighet så stor, att det kondenserar utan att något föremål finns i närheten, kallar vi det dimma. Men oavsett vilket så lägger det sig i större grad på horisontella ting, då dessa pyttesmå vattendroppar trots allt helst rör sig neråt. Det ser Newton till, eller om det nu var det han räknade på, som ser till detta.

Som du skriver här är dimma fuktig luft som kondenserat. Om den däremot inte kondenserat än, innehåller den väl knappast några pyttesmå vattendroppar? Tyngdlagen gäller väl inte då?

[apersson850]

Newtons ande tar inte semester bara för att relativa fuktigheten är under 100%. Vad tror du det är som hindrar luften själv från att lämna planeten vi bor på?

Vattenmolekylerna som svävar omkring i luften dras fortfarande neråt mer än uppåt, annars skulle de också kajkat omkring i universum, allihop, bortblåsta av solvindarna, om inte annat.

Fråga hustrun din, får du höra.

Nu ser jag att det fanns svar om rimfrosten också, på förra sidan. Då stämmer min teori om frost, då. Det är dagg som hamnar på ytor som under 0°C.

[Allan]

Jag förnekar naturligtvis inte tyngdkraftens inverkan på atmosfären. Jag har bara en känsla av att den inte spelar någon större roll när det gäller var kondensation av fuktig luft uppstår.
Så till exempel är vi grannar till ett villaområde som byggdes på 80-talet. Samtliga hus hade carport(!). Emellertid bildades det kondens som droppade ned på bilarna, från undersidan av taken. Plåttaken fick bytas till dito med någon slags beläggning på undersidan, jag vill minnas att den kändes som sammet. Detta för att undvika kondens.
Bara som ett exempel på kondensation i motsatt riktning mot tyngdkraften.

[apersson850]

Ja, det är ju riktigt. Har man en yta, som är kallare än den omgivande luften, då kan man ju lokalt, nära denna yta, få RH>100%, vilket innebär att det kondenserar på den ytan. Det gör det uppåt också, eftersom gastrycket är lika högt i alla riktningar, från en viss punkt.

Vi kan kanske enas om att kondensation sker i alla riktningar, dagg faller neråt. Allt blir frost, om det är minusgrader, alltså blir det mest frost på ytor vända uppåt. Eller?

Jag tror fortfarande att en värmekälla, kanske en "grisalampa", över solfångarna skulle lösa problemet. Men grannen vill inte släppa till strömmen och själv är jag för snål.

[Allan]

Om dagg faller nedåt, vad är då dagg? Dimma? Jag inbillar mig att dagg är fuktig luft som kondenserats på gräs och annat, som råkat komma i vägen.

[aromata]

Jämförelsen med växthuset är inte relevant. I växthuset stannar värmen kvar. Det är hela tanken med konstruktionen.

Jag tycker att jämförelsen ÄR relevant eftersom den visar att solen levererar stora mängder värme även om utetemperaturen är under noll.

Detta som en kommentar till ditt tidigare inlägg: "Sen kan man se det på två sätt. När det är risk för frost, då ger solen nog inte så mycket ändå. Alltså är det inte mycket förlorad energi vi pratar om.
Eller så anser man att när det är risk för frost, då ger solen inte mycket, ens utan frost. Så det gäller att ta vara på det lilla det ändå kan bli."

[apersson850]

När det blir tillräcklig vår för detta experiment måste du och jag, Allan, kravla runt på någon gräsmatta en tidig morgon, för att utröna om det sitter dagg under grässtråna också, eller bara ovanpå.

Vi kan använda min gräsmatta. Det är ändå ingen här som tror jag är riktigt klok.

Jag menade att jämförelsen inte är relevant när det gäller att töa rimfrosten. Att solen ger värme även på vintern (om bara dessa bannade moln kunde försvinna!), det är helt klart. Inte lika mycket, men visst värmer det.

[Wodda]

Måste tillstå att det är skitkul att läsa era kommentarer! Applåd!
Åter till ämnet.
Jag blir konfys av att apersson850 säger att han har frost på glasen men ändå ca 40 grader. Här tror jag att apersson är något på spåren med våglängder och dylikt, varför kan en viss våglängd gå förbi ett material(frost) genom två glasskivor och sedan värma en kopparbit? Allt det vita vi ser måste vara en massa ljus som reflekteras i vatten kristallerna. Jag förväntar mig inga svar på detta men man blir förundrad över hur det funkar.
Däremot har jag inlägg i era påståenden om att solen inte ger så mycket energi vintertid. Vem är det som har vridt ner effekten på solen? stackars dom som har sommar, måste va skitkallt där. Min poäng är att solen är mer eller mindre konstant oavsett årstid. Dock visar den sig färre timmar och har givetvis längre färd genom vår atmosfär. Och var vi inte överens om att atmosfären innehöll fukt i små vatten droppar. Då kan jag tala om något jag vet och det är att sommartid innehåller luften en sjuhelvetes massa mer vatten än på vintern. Så förhoppningsvis tar dessa ut varann (längre färd VS Mer vatten hinder).
huh...

[apersson850]

Det finns ju fönsterrutor, som släpper in den kortvågiga solstrålningen, men inte släpper ut den långvågiga (eller långvågigare, snarare) värmestrålningen, som man får när ljuset reflekterats från inredningen i huset.

Likadant tar naturligtvis frosten åt sig en del av värmen. Min erfarenhet säger mig att om jag inte hade haft frost på rören, den dagen när jag var hemma och beskådade eländet (stod ute på snön på gräsmattan och kapade bränne, alltså ved för norrlänningar), hade temperaturen nått ungefär 52°C istället för 40°C. Alltså reflekterade/absorberade isen lite av värmen. Resten kom in i rören.
Mot slutet av dagen hade det töat en del av isen, men fortfarande inte allt. Pumpen hade gått hela dagen, och lyft bottentemperaturn på tanken en del, men inte så mycket som det brukar klara, när solen skiner.

Jag menar förstås inte att solen skiner sämre på vintern, den skiner bara sämre här. Dels gör vinkeln över horisonten att det finns mycket mer bromsande atmosfär på vägen, dels gör samma vinkel att uppvärmningen av horisontella ytor blir mycket sämre. Nu lutar ju mina solfångare så att de möter solen, till någon del, men det gör ju inte något åt den längre sträckan genom atmosfären.

Att den ökade mängden vattenånga i troposfären på sommaren inte fullt ut förmår motverka den effektivare solstrålningen, som kommer av den kortare färdvägen genom atmosfären, är inte svårt att övertyga sig om. Det är bara att klä sig i badbyxor och gå ut och ställa sig på gräsmattan en stund, först nu och sen i juli.

Du kan få låna min gräsmatta, du också, men försöket i februari tänker jag övervaka inifrån, försiktigt kikande bakom gardinen. Grannarna tror än så länge bara att jag inte är riktigt klok, inte spritt språngande galen!

Ena grannes pojk, Markus, sex år, anser för övrigt att det är skitkul att vi har flyttat hit. Förr hände det tydligen ingenting på den här tomten. Nu släpar jag hit skotare eller timmerbilar (ved) och kranbil (panna/solfångare). Sånt är Markus stora intresse. När Mats hade rest upp 28-meterskranen över taket, när vi lyfte upp solfångarna, höll Markus på att trilla in i häcken mellan tomterna, för han glömde att se var han satte fötterna...

[snillet]

Att ens behöva fundera över vad kondensation är är väl lite komiskt
En yta som är kallare än daggpunktstemperaturen bildas det kondens på.

Tänk bara på en sak angående vacuumrör, och det är till vilken grad vi kan göra oss nytta av energin de avger vintertid. Energibehovet är STORT i nordiska hem på vinterhalvåret, då är det frågan om den FAKTISKT mycket lilla mängd kWh:ar som kan laddas in i en tank är berättigade sitt pris i kronor jämfört med plana solfångare, som än så länge är en balansgång rent ekonomiskt de också om än helt klart mer och mer lönsamma de senaste åren vilket jag år övertygad om kommer att hålla i sig.

Fast, det verkar ju komma billigare vacuumrör.

[snillet]

Att ens behöva fundera över vad kondensation är är väl lite komiskt
En yta som är kallare än daggpunktstemperaturen bildas det kondens på.

Tänk bara på en sak angående vacuumrör, och det är till vilken grad vi kan göra oss nytta av energin de avger vintertid. Energibehovet är STORT i nordiska hem på vinterhalvåret, då är det frågan om den FAKTISKT mycket lilla mängd kWh:ar som kan laddas in i en tank är berättigade sitt pris i kronor jämfört med plana solfångare, som än så länge är en balansgång rent ekonomiskt de också om än helt klart mer och mer lönsamma de senaste åren vilket jag år övertygad om kommer att hålla i sig.

Fast, det verkar ju komma billigare vacuumrör.

[classelagare]

apersson850 skrev:

Ena grannes pojk, Markus, sex år, anser för övrigt att det är skitkul att vi har flyttat hit. Förr hände det tydligen ingenting på den här tomten. Nu släpar jag hit skotare eller timmerbilar (ved) och kranbil (panna/solfångare). Sånt är Markus stora intresse. När Mats hade rest upp 28-meterskranen över taket, när vi lyfte upp solfångarna, höll Markus på att trilla in i häcken mellan tomterna, för han glömde att se var han satte fötterna...

Hur får man till den vita rutan?

Du får gärna flytta hit , jag är visserligen lite äldre men nyfikenheten är det inget fel på.

Att plana solfångare är och har varigt billigare är ingen garanti för att det kommer vara så i fortsätningen, Två av de faktorer som påverkar priser är bearbetningskostnaden och råvarukostnaden, jag tror att jag vågar påstå att vakumsolfångare har lägre råvarukostnad och högre bearbetningskostnader, med högre råvarupris och efektiv produktion minskar skillnaderna. oj nu blev det lite utanför ämnet .



/Classe

[apersson850]

Hur får man till den vita rutan?

Klicka på "Citera" uppe till höger i inlägget.

Nu funderade vi faktiskt över (den eventuella) skillnaden på kondensation och dagg, inte bara kondensation i allmännhet.

Men ibland är det uppenbart att en del uppenbara saker inte är så uppenbara som man kunde hoppats. Det är ju därför vi skriver här.

Vore det bara för besparingens skull, hade jag inte satt upp någon solfångare alls. Jämfört med vedeldningen hinner jag dö, innan det betalar sig. Men jag ville komma åt bekvämligheten som jag får, när jag slipper vedelda en del av säsongen.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Jag gör som ekonomerna, jag räknar så att jag får det resultat som jag vill ha. I detta fall slår jag ut de minskade driftskostnaderna från olja till ved och sol på hela anläggningens kostnad. Då betalar den sig i alla fall inom en rimlig tid. Jag undviker att analysera delsystemen var för sig, eftersom jag är väl medveten om att då blir jag bara deprimerad.
Förmodligen är solanläggningen också en investeringen i fastighetens värde, om jag nu skulle vilja flytta, men även där är det antagligen tveksamt om det spelar någon roll vilken typ av solfångare det är. Det beror nog på hur intresserad och kunnig en ev. spekulant är.