Korta pellets mot längre

[Ola Häggström]

Jag funderar på vad för betydelse korthuggna pellets har gentemot längre.

Pellets brinner på ytan.
Rimligen brinner de lika fort i ändorna som på sidan.
Då borde de ha ungefär samma egenskap tills längden börjar närma sig pelletsbredden (20-70mm långa pellets har huvudsakligen sidoyta exponerad och ungefär samma brinnegenskap, 5-10mm långa pellets börjar kortsidan utgöra en stor andel av totalytan).
Men om pelletsen är korta borde de ha så pass mycket större yta som kan brinna i förhållande till mängden (vikten) att det faktiskt påverkar förbränningen.

Teori:
Korta pellets exponerar mer brännbart material per viktenhet än långa
Korta pellets brinner upp snabbare än långa per viktenhet

Frågetecken:
Korta pellets matas fram mer mängd (vikt) i skruvarna per varv (eller blir det tvärtom, eller försumbart)

Slutsats:
Byte från lång pellets (exv Neova) till kort pellets (SE) innebär att mer pellets matas fram och att mer brännbar yta exponeras och att matningen måste minskas.
Eller är jag ute och cyklar?

Jag vet förstås att en lambdastyrmning eller rökgasledd inställning av brännaren är själva lösningen men jag försöker förstå skillnaden mellan pellets med samma "askhalt" och samma "volymvikt".

[Torsten]

Rimligtvis borde korta pellets brinna något snabbare än långa då de har en större yta i förhållande till vikten.

Volymvikt är lite misstolkat av en del här.
Slår man upp en liter pellets av olika fabrikat så väger de troligen lite olika. Detta har en del tagit till intäkt för att påstå att man kan ställa in brännaren efter pelletsens volymvikt och sedan bara gå.

Pellets följer lagarna för siktnig, sållning och packning.
Tar man som jag har hemma nu och jämför Rindi pellets med Luleå Bioenergi pellets så väger en liter av dessa nästan lika mycket.
När de två pelletssorterna matas till brännaren blir det annorlunda. Rindi matar mycket mer. Varför?
Jo rindi består av dels vanlig pellets av kortare typ dels massor av pelletsfragment och småpellets 1-6 mm långa.
Luleå Bioenergi består endast av pellets som har normal längd och ingenting annat.

Vibrationen och rörelsen i skruven ger möjlighet för småfragmenten att packa in mellan de normala pelletsbitarna och ger en tätare packning i skruven och större matning.

Av denna anledning är uttrycken volymvikt och "pelletsdensitet" ganska ointressanta så länge det gäller vanlig svensk pellets gjord av barrträ.

[Icecap]

När pellets bränner lösas de upp av värmen varför det egentligen är spån som brinner. Alltså är ytan som förgasas beroende av storleken på spånen som pelletsen pressas av.

Den statistiska fördelning av identisk pellets som bara skiljer på lång & kort är lika, fyllnadsgraden är lika. Att vissa matningar sedan är fel dimensionerat och därför är bättre på att dra fram korta eller långa pellets kan knappast ligga pelletsen till last.

Jag har experimenterat en hel del med olika pellets och min erfarenhet är att min brännare doserar alla pellets lika bra när man väl har ställd in densiteten rätt.

Jag har testat "allt" från lösa pellets (8mm, 620g/L) till norsk brunpellets (Vestmarka, 6mm, 920g/L) och alla har fungerat lika bra. Det har varit korta, långa, extremt långa och nästa bara spån. Men sedan är "min" brännare ju också byggt för att fungera i alla lägen med doseringen och har därför internt doseringsförråd, något andra brännarmärken kan erbjuda som tillbehör.

[Rol-bi]

I Österrike är 6mm pellets standard och typisk Fröling och Windhager specifiserar denna diameter för sina pannor, dvs. att pannorna klarer fint av 8-10mm dia pellets men det är i siloen som problem uppstår med 8mm när den skall in i vakuumsystemet. Det bildas fortare valv med 8mm än 6mm. På samma sätt vill en kort 8mm pellets ha bättre egenskaper för att undvika valvbildning i ett bulkförråd än långa pellets. Därför har man specificerat 4xdia som maximal längd för pellets, den borde vara 3xdiameter.

[André]

Volymvikt är lite misstolkat av en del här.
Slår man upp en liter pellets av olika fabrikat så väger de troligen lite olika. Detta har en del tagit till intäkt för att påstå att man kan ställa in brännaren efter pelletsens volymvikt och sedan bara gå.

Vibrationen och rörelsen i skruven ger möjlighet för småfragmenten att packa in mellan de normala pelletsbitarna och ger en tätare packning i skruven och större matning.

Beror vad du har för brännare
Matar externskruven direkt till förbränning så funkar de nog inte nå vidare att justera efter volymvikt

[Icecap]

André: nja... känns lite som en cykeltur det där...
Nästan alla med kärnlös skruv har problem med att pellets med lite spån i inte dras fram i den mängd den borde, med kärnskruv är det totalt likgiltigt.

Sedan skriver alla på pelletsforumet att för att justera ska man samla ihop alla doseringar under t.ex. 10 minuter och väga dessa. När man sedan byter pellets ska man göra samma sak och justera doseringen till samma vikt, då är saken biff.

Min erfarenhet från en brännare med internt doseringsförråd är att "allt" fungerar, under sommaren eldade jag bort spån från vinden, jag var tvingad att blanda i pellets för att elden inte skulle slockna men den körde på ~75% spån - och det fungerade.

Med en kärnlös skruv hade det bara varit att tacka för sig, den hade inte matat fram något av betydelse. Så spånmängden har definitivt betydelse för en kärnlös skruv men åt andra hållet: mer spån = mindre dosering.

[André]

Nu syftade jag på brännare med internförråd/matning o att med dessa brännare funkar de fint att göra så, Har då aldrig misstämt på alla gånger jag justerat åt mej själv o övriga bequem/ctc brännare..
Justerar alltid in effekten först med hjälp av hushållsvågen sedan fläkten för att sen kontrollera med mätaren o det stämmer oavsett pellets bara vikt/luft blandningen är rätt..
Just nu kör jag slutet i bulkförrådet blandat med findammet som är soppat ner från väggar/tak i förrådet utan problem o pelletsen är rätt spånig..

[Rol-bi]

Icecap:

nja... känns lite som en cykeltur det där...

Horisontella och vertikale kärnlösa skruvar drar fram spånet väl så bra eller bättre än en skruv med kärna.
Vid lutande skruvar är kärnskruv klart bättre men man måste hålla högt varvtal på denna och det betyder att den höga kapaciteten kräver intern dosering, altså en extra skruv. Intern dosering i en brännare med lutande skruv ger sämre nogrannhet på dosering än intern dosering med rak skruv men det beror lite på hur doseringsskruven är konstruerad.

Problemematik med spån är valvbildning och att spånet drar till sej fukt, specielt om sommaren. Det ger ännu värre problem med valvning.

Korta pellets ger stor yta per volym. Långa pellets ger mindre yta per samma volym. Förbränning justeras därfter, dvs. mer luft med korta pellets/mycket spån.

Jag menar att en lutande kärnlös skruv doserar OK under igångkörning men när den har gått ett tag reduseras kapacitet då spånet bildar en ventil i botten. Man märker det inte på annat än plånboken pga högre luftöverskott. Vet inte hur detta påverkar slitage på bränneren?