dags att skrota den gamla oljepannan

[Torsten]

Det finns ingen lite i sänder filosofi när det gäller ved eller pellets.
Det är som varmkorv eller pizza. Välj först köp sedan.
Ska du elda med ved om än bara i liten omfattning så är det mycket stora investeringar.

Letar du efter eldning med små investeringar så sätt in en begagnad oljepanna eller pelletspanna och koppla en begagnad brännare till den. Lägg inte ned tid och pengar på den gamla läckande pannan.
Kombipannor ska du passa dig för. Inte bra på vare sig pellets eller ved.
En panna på 220 liter ger ordentliga förluster vid eldning mot acktank som du som sagts tidigare MÅSTE ha vid vedeldning. Expansionskärlet är väl småproblem i sammanhanget. För pelletseldning klarar du dig med ett begagnat 25 liter som köps för ett par hundra.

Här har du en riktig pelletspanna, demokörd och nu till mindre än halva priset i Göteborg!
Ser ut som en Focus PE20.
http://www.blocket.se/goteborg/Varmepan ... ?ca=10&w=3

[Jonas O]

Kombipannor ska du passa dig för. Inte bra på vare sig pellets eller ved.

Finns det verkligen INGEN ny sådan panna som är riktigt bra?
Idén är ju suverän igentligen..

[bergatorparen]

Ett utav skälen till att de blir lite så där, är att pellets och ved, trots att de är gjorda av samma material, genomgår två olika förbränningsprocesser. Om du tittar på en panna som Baxi Bonus 30, så ser du att den har lägre verkningsgrad för ved än för pellets, beroende på att den är en kompromiss mellan det önskvärda och det möjliga. VB Biomax, är samma sak: Den är en halvdan pelletspanna som gifts ihop med med en halvdan vedpanna. Anledningen till att det finns kombipannor är att det förr i välden inte fanns ackumulatortankar, så att man skapade en panna som skulle kunna köras på billigt fastbränsle medan man var hemma och vaken, och olja under natten och på dagarna medan man var på jobbet. Redan på 1800 talet kände man bruken av konvektionsrör eftersom de först användes i ångpannor och ånglok, men denna teknologin ansågs vara onödigt fördyrande för vanliga värmepannor ända fram till efterkrigstidens energikriser. Men det var inte förrän på 1990 talet som man verkligen började ta fram effektivare pannor. Den bråte man skapade innan dess var vare sig det ena eller det andra, men föregav att vara både och. Dubbelpannorna och kombinationspannorna är ett arv från en tid som varit. Givetvis: Dagens pannor är pannor med kombinationsmöjlighet vilket innebär att du väljer vilket bränsle som skall vara det primära, och skaffar en panna som är specialiserat för det bränslet, men som kan kortvarigt/undantagsvis köra på ett annat bränsle - som till exempel en pelletspanna som leveras med vedeldarsats så att man kan nödelda med ved, eller en vedpanna som leveras med pelletslucka så att man kan elda undantagsvis med pellets.

[p_stman]

måste bara nämna en sak angående kombipannor, när jag installerade min Iwabo S1X i min Eryl DP, (kombi panna från 62) så uppmättes verkningsgraden till 89% och rökgasen till ca 150C

det är väl inte dåligt??? (jag har papper på V graden)

[bergatorparen]

Nej, det är inte alls dåligt
Det finns ett företag som producerar Erylpannor på beställning fortfarande. Man gjorde ett större utvecklingsarbete med vedpannor på slutet av 1940 och början av 1950 talet. Sedan blev oljan billig, och mycket av det arbetet slängdes bort. Erylpannan verkar vara en kvarleva från denna epok. De flesta kombipannor oavsett epok, sliter dock med att man har kompromissat för mycket för att göra det till synes omöjliga möjligt. Men tro mig: Det gjordes inte många pannor på 60, 70 och 80 talen som hade sådana verkningsgrader, inte. De flesta låg på kring 50% - och ingen opponerade sig därför att energin var billig i förhållande till mycket annat på den tiden. Sedan var det ju så att på 70 och 80 talen skulle det ju inte vara eld och svavel, utan då skulle vi "elda de vita kolen" - alltså el. Incitamentet för att göra effektiva pannor för olja och fastbränsle fanns i princip inte från slutet av 1960 talet och fram till 1990 talet. När pelletseran inleddes för fullt på 1990 talet, stod vi i princip utan tjänliga pannor eftersom de flesta pannor var av typ CTC 265 och Norah Parca - alltså kråkarslevärmare Det är väl först under de senaste 10 - 12 åren som vi börjat få pannor med verkningsgrader som håller måttet.

[Jonas O]

Ang verkningsgraden, kan man på något sätt mäta sig fram till vilken verkningsgrad man har på sin panna?

[p_stman]

Pannrumstomten som installerade brännaren hos mig hade en mätare som mätte allt i ett.

den mätte rökgastemp, CO, lambda, verkningsgrad, undertryck mm mm..
men det ska väl installatörerna vara utrustade med.

[bergatorparen]

Ang verkningsgraden, kan man på något sätt mäta sig fram till vilken verkningsgrad man har på sin panna?

η = 100 – [(T – Tp) / CO2 x 0,69]

• η = Pannverkningsgraden (%)
  T = Rökgastemperatur (°C)
  Tp = Pannrumstemperatur (°C)

Jag hittade denna formel någonstans, men jag kan inte helt gå i borgen för att den stämmer mer än till sisådär 70 - 75%

[Jonas O]

Tänkte väl snarast på om man kan väga upp en viss mängd pellets eller pelletsbriketter och elda i pannan för att sedan se vilken temp-ökning man fått i acc-tanken...??

[bergatorparen]

I sådana fall kommer du att se ut så här efteråt därför att den metoden kommer att fånga upp alla svagheter i systemet. Men jag förstår din tankebana: Du stoppar en känd mängd energi in i pannan, och ser hur mycket du får ut i utnyttjbar värme. Sedan vill differensen mellan uppnådd uppvärmning och investerad energi vara förlusten, och 100 minus detta tal ger verkningsgrad. Problemet jag ser är att om du upprepar detta, låt oss säga: 20 gånger, så få du 20 skillda resultat eftersom det finns många faktorer som spelar in. Men det kan ge en viss fingervisning om hur det är ställt med anläggningen - men inte mer.