Hur ett insatsrör i skorstenen skall dimensioneras på bästa sätt efter pelletseldning verkar det råda delade meningar om, det vore därför intressant att höra erfarenheter från er som har insatsrör idag.
Vad har ni för panna?
Vad har ni för skorstenshöjd?
Vad har ni för dimension på insatsröret?
Hur gick resonemanget då ni valde dimension?
Är ni nöjda idag? Om inte, varför?
Dimensionering av insatsrör
Re: Dimensionering av insatsrör
Panna: CTC RegentABSO skrev:Hur ett insatsrör i skorstenen skall dimensioneras på bästa sätt efter pelletseldning verkar det råda delade meningar om, det vore därför intressant att höra erfarenheter från er som har insatsrör idag.?
Vad har ni för skorstenshöjd: 8,5 m
Vad har ni för dimension på insatsröret: 125 mm
Hur gick resonemanget då ni valde dimension: Röret fanns sedan tidigare ägare
Är ni nöjda idag. Om inte, varför?: Nej, har grå/brun rök som luktar illa. Misstänker dåligt drag
Intresserad av fler inlägg och synpunkter på insatrör och hur det påverkar draget. Ska jag riva ut röret eller installera rökgasfläkt?
Biona 2000 från 2005 / nr 544 i CTC Regent kombipanna (el/ved/olja)
Svanpellets i småsäck
Svanpellets i småsäck
Re: Dimensionering av insatsrör
Vad har ni för panna? Se min signatur
Vad har ni för skorstenshöjd? 7,5 m
Vad har ni för dimension på insatsröret? Plåtrör 130 mm inre, isolering mellan, utifrån 280mm
Hur gick resonemanget då ni valde dimension? Samband byggde i huset -72, köpt -98.
Är ni nöjda idag? Om inte, varför?
CTC 1100 -97 + köpte beg. VB-brännaren årsm -07
Siemens RVP200
Mini Mafa
Tigex 25.
-----------------------------------------------
Haft ägt VB Star + Viking bio under 2004-2010 nöjd, såld hus.
Märks stor skillnad CTC 1100 e bättre än Star
Siemens RVP200
Mini Mafa
Tigex 25.
-----------------------------------------------
Haft ägt VB Star + Viking bio under 2004-2010 nöjd, såld hus.
Märks stor skillnad CTC 1100 e bättre än Star
Re: Dimensionering av insatsrör
Har du öppna ventiler i pannrummet? (det är det enklaste att åtgärda...)Magnus skrev: Intresserad av fler inlägg och synpunkter på insatrör och hur det påverkar draget. Ska jag riva ut röret eller installera rökgasfläkt?
Har aldrig hört talas om att någon har rivit ut ett insatsrör, det låter dyrt i mina öron. En rökgasfläkt borde väl vara lösningen.
Janfire Flex-a i CTC1100 Family 25
Re: Dimensionering av insatsrör
[quote="Charlie
Har du öppna ventiler i pannrummet? (det är det enklaste att åtgärda...)[/quote]
Ja, jag har en ventilationsöppning, vanlig "källarventilationslucka" som står fullt öppen. Behöver jag mer än så?
Har du öppna ventiler i pannrummet? (det är det enklaste att åtgärda...)[/quote]
Ja, jag har en ventilationsöppning, vanlig "källarventilationslucka" som står fullt öppen. Behöver jag mer än så?
Biona 2000 från 2005 / nr 544 i CTC Regent kombipanna (el/ved/olja)
Svanpellets i småsäck
Svanpellets i småsäck
Re: Dimensionering av insatsrör
Hur stor är din "källarventilationslucka"?Magnus skrev:Ja, jag har en ventilationsöppning, vanlig "källarventilationslucka" som står fullt öppen. Behöver jag mer än så?
Du behöver ett "tilluftshål" som är minst lika stort som din frånluft dvs skorstensdiameter. Allt som försvinner ut genom skorstenen måste ersättas med "ny" luft via ventiler i källarväggen. Ju större tilluft dessto mer luft får pannan, vilket naturligtvis påverkar draget i pannan/skorstenen.
Moderator
Nu Bioline 20 (-06) 14 kW tid. EcoTec A3 (-97) 15 kW, TMV Alpha Keram UB, vakuumtransp. för pellets mellan ext.förråd och pannrum, ca.11 m² Lesol 5AR, 1,8 m³ 4 slingors acktank, 4-vägs shunt med CBJ, KW SID 012 dragbegr.
Nu Bioline 20 (-06) 14 kW tid. EcoTec A3 (-97) 15 kW, TMV Alpha Keram UB, vakuumtransp. för pellets mellan ext.förråd och pannrum, ca.11 m² Lesol 5AR, 1,8 m³ 4 slingors acktank, 4-vägs shunt med CBJ, KW SID 012 dragbegr.
Tackar för svaren hittils.
Vad jag framför allt funderade på när jag skrev min ursprungliga fråga var balansen mellan drag och risken för kondens i skorstenen. Å ena sidan skall det alltid vara tillräckligt drag för att pannan skall tända och ge god förbränning = stor diameter bättre. Å andra sidan vill vi dra ut så lite luft (och energi) som möjligt = liten diameter bättre. Dessutom vill vi inte att skorstenen skall förstöras på grund av för kondens som uppstår på grund av för låga rökgastemperaturer = liten diameter bättre.
Sedan beror draget på skorstenens höjd, hur välisolerad den är och givetvis på väder, vind och årstid.
Frågar du en installatör så stoppar de flesta in ett rör på känn för att sedan, om det behövs, antingen korrigera med motdragslucka och/eller rökgasfläkt.
De flesta tillverkare av moderna effektiva pelletspannor (med låga rökgastemperaturer) har en skrivning om kondens i sina bruksanvisningar, exempelvis Thermia "Ev. kondensutfällning bör kontrolleras genom okulär besiktning av skorstenens övre del under olika väderbetingelser" eller Baxi "Kontrollera om det finns risk för kondens i skorstenen genom att mäta rökgastemperaturen i skorstenstoppen".
Har någon av er gjort detta, det vill säga klättrat upp mätt temperaturen eller kontrollerat om det finns fukt i skorstenen vid olika väder/årstider?
Någon som grovt vet hur mycket rökgastemperaturen i toppen på en fem respektive 10 meters skorsten faktiskt kan styras genom att välja "rätt" rördiameter, vad gör 10-20-30 mm mindre rördiameter för skillnad i praktiken?
Finns andra idéer om hur ett insatsrör på bästa sätt bör dimensioneras i förhållande till skorstenens längd och pannans dragbehov / rökgastemperatur så tas dessa tacksamt emot.
Vad jag framför allt funderade på när jag skrev min ursprungliga fråga var balansen mellan drag och risken för kondens i skorstenen. Å ena sidan skall det alltid vara tillräckligt drag för att pannan skall tända och ge god förbränning = stor diameter bättre. Å andra sidan vill vi dra ut så lite luft (och energi) som möjligt = liten diameter bättre. Dessutom vill vi inte att skorstenen skall förstöras på grund av för kondens som uppstår på grund av för låga rökgastemperaturer = liten diameter bättre.
Sedan beror draget på skorstenens höjd, hur välisolerad den är och givetvis på väder, vind och årstid.
Frågar du en installatör så stoppar de flesta in ett rör på känn för att sedan, om det behövs, antingen korrigera med motdragslucka och/eller rökgasfläkt.
De flesta tillverkare av moderna effektiva pelletspannor (med låga rökgastemperaturer) har en skrivning om kondens i sina bruksanvisningar, exempelvis Thermia "Ev. kondensutfällning bör kontrolleras genom okulär besiktning av skorstenens övre del under olika väderbetingelser" eller Baxi "Kontrollera om det finns risk för kondens i skorstenen genom att mäta rökgastemperaturen i skorstenstoppen".
Har någon av er gjort detta, det vill säga klättrat upp mätt temperaturen eller kontrollerat om det finns fukt i skorstenen vid olika väder/årstider?
Någon som grovt vet hur mycket rökgastemperaturen i toppen på en fem respektive 10 meters skorsten faktiskt kan styras genom att välja "rätt" rördiameter, vad gör 10-20-30 mm mindre rördiameter för skillnad i praktiken?
Finns andra idéer om hur ett insatsrör på bästa sätt bör dimensioneras i förhållande till skorstenens längd och pannans dragbehov / rökgastemperatur så tas dessa tacksamt emot.
Det går att räkna på det här. Oftast använder man diagram. De jag har hittat är för panncentraler, så upplösningen är "lite" dålig. Har samma funderingar nämligen, men med pipans form som en begränsande faktor.
Diametern bestäms av rökgas volymen och dragförlusterna (längd och böjar). Jag har mätt temperaturen och det var kris, 40C 0,5 m ner i skorstenen.
Diametern bestäms av rökgas volymen och dragförlusterna (längd och böjar). Jag har mätt temperaturen och det var kris, 40C 0,5 m ner i skorstenen.
Någon gammal antikvitet från 60 talet. Rökgas temp ut vid olja är 130-150 beroende på om det är uppstart eller slut. Pipan är rektangulär med motdragslucka och insatsrör 90 mm de sista två metrarna. Anslutningsröret är isolerat (i år), och sotluckan sitter i botten av skorstenen. Den placeringen är inte bra då det "döda" utrymmet kyler kraftigt. Det jag inte vet är om jag får ner ett rör med Dy ca 130 mm. Jag har även funderat på ett ovalt rör, men det är lite osäkert på det smala måttet där med. Materialkvaliteterna skiljer också. För att det ska va roligt så är det befintliga röret fastmurat jäms med vinsbjälklaget, men troligen inte isolerat. Tegelskortsen med kokspipa.
Behöver du verkligen så mycket som ett rör med 130 mm ytterdiameter, snarast vill du väl gå ner i dimension så mycket som möjligt för att minska kondensen? (Synd på det fastmurade röret, annars hade det varit enkelt att se hur stort rör du får plats med genom att loda genom skorstenen med en upptejpad PET-flaska i ett snöre.)
Den största nackdelen med ovala rör är att de kostar mer. Skall man lägga extrapengar är det förmodligen vettigare att lägga dem på en bättre stålkvalitet som tål kontinuerlig "våt drift".
Ang. det döda utrymmet, har också läst om detta men förstår inte riktigt varför den stillastående luften under anslutningsröret skulle kyla så kraftigt. Den luft du får genom motdragsluckan borde väl i så fall kyla minst lika kraftigt..?
Den största nackdelen med ovala rör är att de kostar mer. Skall man lägga extrapengar är det förmodligen vettigare att lägga dem på en bättre stålkvalitet som tål kontinuerlig "våt drift".
Ang. det döda utrymmet, har också läst om detta men förstår inte riktigt varför den stillastående luften under anslutningsröret skulle kyla så kraftigt. Den luft du får genom motdragsluckan borde väl i så fall kyla minst lika kraftigt..?
Jag behöver minst 20 kW snarare 25 kW när det nyper till, normal effekt är 8-9 kW på vintern, ganska stabilt (stenhus).
Har bara läst det jag med. Men ett litet försök till analys; utströmmande rökgaser skapar turbulens som skapar en luftrörelse (tillsammans med konvektion längs väggarna i döda rummet) så att rökgaserna värmer foten på skorstenen i stället för pipan uppåt.
Motdragsluckan värmer skorstenen under stillestånd, en modern panna/brännare är ju tät om man har det. Utspädningen av rökgaserna med rummsluft skulle kunna vara ett problem, men det måste jag analysera i ett entalpidiagram för att svara på.
Har bara läst det jag med. Men ett litet försök till analys; utströmmande rökgaser skapar turbulens som skapar en luftrörelse (tillsammans med konvektion längs väggarna i döda rummet) så att rökgaserna värmer foten på skorstenen i stället för pipan uppåt.
Motdragsluckan värmer skorstenen under stillestånd, en modern panna/brännare är ju tät om man har det. Utspädningen av rökgaserna med rummsluft skulle kunna vara ett problem, men det måste jag analysera i ett entalpidiagram för att svara på.
Ett beräkningsdiagram för mindre anläggningar går att hitta här:
http://www.westaflex.se/
Klicka "Mont.anvisn.mm" > "Areaberäkning Inox"
Motdragsluckan späder ut rökgaserna med rumsluft eller oftast "källarluft" på 10-15 grader. Denna utspädning borde rimligen kyla rökgaserna betydligt mer än det döda utrymmet. Dessutom måste dragregulatorn kyla skorstenen snabbare när eldningen stannat av. (Vid längre stillestånd kommer vi förstås under vinterhalvåret till ett läge där luften genom luckan faktiskt värmer skorstenen.) Sammanfattningsvis så måste alltså alltid en motdragslucka innebära kallare skorsten under drift..?
Ut och mät temperaturen i skorstenen nu alla pelletseldare!
http://www.westaflex.se/
Klicka "Mont.anvisn.mm" > "Areaberäkning Inox"
Motdragsluckan späder ut rökgaserna med rumsluft eller oftast "källarluft" på 10-15 grader. Denna utspädning borde rimligen kyla rökgaserna betydligt mer än det döda utrymmet. Dessutom måste dragregulatorn kyla skorstenen snabbare när eldningen stannat av. (Vid längre stillestånd kommer vi förstås under vinterhalvåret till ett läge där luften genom luckan faktiskt värmer skorstenen.) Sammanfattningsvis så måste alltså alltid en motdragslucka innebära kallare skorsten under drift..?
Ut och mät temperaturen i skorstenen nu alla pelletseldare!
Tackar för diagrammet det har jag LETAT efter ett.
Jag kollade i ett entalpi diagram för rökgaser. Vid de temp vi talar om kan de aprox. med torrluft, så nu måste jag "bara" hitta ett mollierdiagram för 0-150 C.
Motdragsluckan är mer komplicerad än vad du tror. Daggpunkten är starkt temp OCH koncentrations beroende. Det medför att vattendaggpunkten sjunker med ökat luft överskott (vid förbränning). Det betyder att för att analysera motdragsluckans funktion måste man veta fukt och temp i rökgaser och källarluft samt blandnings proportionerna dem i mellan. Då kan man analysera situationen i ett mollierdiagram.
Konsekvensen av luft/rökgasblandningen skulle alltså kunna bli att kallare rökgaser minskar risken för kondens. Det handlar om bl.a om energin i rökgaserna, inte temp. Tänk på att ett isberg är varmare än en kopp kaffe, men det har lägre temp.. Och lägre rökgas temp medför att de förlorar mindre energi per meter skorsten.
Motdragsluckan hindrar kall uteluft att tränga ned i skorstenen och kyla den vid stillestånd. Och den kyls mest där rökgaserna är som kallast.
Jag kollade i ett entalpi diagram för rökgaser. Vid de temp vi talar om kan de aprox. med torrluft, så nu måste jag "bara" hitta ett mollierdiagram för 0-150 C.
Motdragsluckan är mer komplicerad än vad du tror. Daggpunkten är starkt temp OCH koncentrations beroende. Det medför att vattendaggpunkten sjunker med ökat luft överskott (vid förbränning). Det betyder att för att analysera motdragsluckans funktion måste man veta fukt och temp i rökgaser och källarluft samt blandnings proportionerna dem i mellan. Då kan man analysera situationen i ett mollierdiagram.
Konsekvensen av luft/rökgasblandningen skulle alltså kunna bli att kallare rökgaser minskar risken för kondens. Det handlar om bl.a om energin i rökgaserna, inte temp. Tänk på att ett isberg är varmare än en kopp kaffe, men det har lägre temp.. Och lägre rökgas temp medför att de förlorar mindre energi per meter skorsten.
Motdragsluckan hindrar kall uteluft att tränga ned i skorstenen och kyla den vid stillestånd. Och den kyls mest där rökgaserna är som kallast.
