Puffar och bakslag

[zac]

Hej Orlanbröder! Jag bockade nog mina turbulatorer för mycket, så det blev för trångt, tyckte att flåset blev sämre i pannan.
Nu har jag rätat ut dom lite och pannan verkar leverera bättre,fast jag har bara eldat en gång efter...
Rökgastempen steg kanske en aning,kan ju vara för att det inte är helt nysotat också.
Rökgastempen är inget som ligger konstant den varierar säkert 50 grader under eldningscykeln.
Synd att man inte har ren björkved Har bara en massa blandved, men det är bara å gilla läget..

/ Anders

[Olle45]

Hej Orlanbröder! Jag bockade nog mina turbulatorer för mycket, så det blev för trångt, tyckte att flåset blev sämre i pannan.
Nu har jag rätat ut dom lite och pannan verkar leverera bättre,fast jag har bara eldat en gång efter...
Rökgastempen steg kanske en aning,kan ju vara för att det inte är helt nysotat också.
Rökgastempen är inget som ligger konstant den varierar säkert 50 grader under eldningscykeln.
Synd att man inte har ren björkved Har bara en massa blandved, men det är bara å gilla läget..

/ Anders

Hej
Tänkbart.
Det med turbulatorer kan faktiskt öka rökgashastigeten genom pannan
och på det sättet höja rökgastemperaturen.
Förklaring turbulatorn tar en del av rörets area.
Rätta mej om jag har fel.
Tips
Räkna veden 1 KG rakt över tror det är nära samma energi innehåll
oavset träslag, sedan brinner ju lättare träslag fortare.

MVH
Ruben

[Wodda]

Hej Orlanbröder! Jag bockade nog mina turbulatorer för mycket, så det blev för trångt, tyckte att flåset blev sämre i pannan.
Nu har jag rätat ut dom lite och pannan verkar leverera bättre,fast jag har bara eldat en gång efter...
Rökgastempen steg kanske en aning,kan ju vara för att det inte är helt nysotat också.
Rökgastempen är inget som ligger konstant den varierar säkert 50 grader under eldningscykeln.
Synd att man inte har ren björkved Har bara en massa blandved, men det är bara å gilla läget..

/ Anders

Hallå Anders
Har gjort lite tester med Björk. Att björk är mer energirikt vet ju alla men problemet blir att få till ren blålåga (full förbränning).
Det jag märkt är att ju mer björk jag har i desto mer sekundärluft hade man behövt. Då tänker man.....aha! Stryp primären & öka sekundären.......nä koncentrationen av gengas lär nog bli för hög då vilket resulterar i .......ja ni vet vad.
Jag tror att en blandning är ganska smart ändå när allt kommer omkring. Skillnad kan det vara om vi får till en säkerställning att inte öka på glödhärden i vedutrymmet, detta kan nog bara ske med aktiv(Lambda) regulering av primärluften för då kan vi komma undan "backdraft". Dock tror jag att det kommer att vara svårt att få till.

[Wodda]

Jag tycker det är intressant att höra hur låg rökgastempen går få i Orlan..
Får du ingen kondes uppe i skorsten o allt funkar bra med en temp ut ur pannan på 100° = kanon tycker jag iaf

Kör hårt Wodda o testa vidare..

Håller du nån koll på hur allt detta påverkar vedförbrukningen??
Sån här gång borde det suttit fint med en energimätare som vissat rätt..

Hej Andre´och Wodda

Liten bakgrund i förbränningsteknik:
Inte lätt att mäta med energimätare eftersom det är inte bara rökgastemperaturen som avgör hur stora förlusterna är!
En viktig del i samanhanget är hur bra veden förbränns.
De flesta pannor ser man skorstens rök ifrån eller hur ?
Den rök som ligger i färg spektrat vit och ljusgrå är största delen vattenånga de andra är färglösa vid blålåge teknik.

Orätt förbränning kan öka vedåtgången runt 25%,
Man kan se på lågan om vedgaserna förbränns med blålåge teknik,
Hög värme ca 850°C gas sammansättningen ger en låga som brinner mycket långsammare och fyller förbrännings kammaren bättre.
Blålågan ser ut ungefär som en gasol låga.


Här kommer lite siffror att leka med.
Vid ved eldning vet jag ej den exakta rökgasmängden i m³
Jag skulle tro att Rökgasmängden i föthållande till 10KW är ganska nära varandra i m³ i jämförelse med vad 1 liter olja behöver i förbränningsluft.
Någon som har den mer exakta siffran ?

Men att förbränna 1liter eldningsolja går det åt ca 15m³ förbrännings luft

Värme innehållet i en liter eldningsolja är ca 10 KW
1 m³ luft innehåller ca 0,36 Watt /°C och 1 liter olja 15m³ förbränningsluft

Te.x Rökas temeraturen räknat ifrån 0°C
Vanligt är att pannrumstemperaturen räknas av ifrån rökgastemperaturen
Om då pannan släpper in mer luft ökar förlusterna.
Eexepel,
Värmeinnehållet i en rökgas mängd 15m³ * ,036W * 100°C = 540 Watt
Värmeinnehållet i en rökgas mängd 15m³ * ,036W * 150°C = 810 Watt
Värmeinnehållet i en rökgas mängd 15m³ * ,036W * 200°C = 1080 Watt
Värmeinnehållet i en rökgas mängd 15m³ * ,036W * 250°C = 1350 Watt
Värmeinnehållet i en rökgas mängd 15m³ * ,036W * 300°C = 1620 Watt
Värmeinnehållet i en rökgas mängd 15m³ * ,036W * 350°C = 1890 Watt

Här har jag inte tagit någon hänsyn till att rökgaser inte är renluft!
Så att enegi innehållet kan vara större än min uträkning är

Kan nämna att en liter Olja ger 1,2 liter vatten som också skall med rökgaserna ut genom skorstenen.

Det går åt att värma 1m³ torr luft = 0,36 Watt /°C

MVH
Ruben

Finns det något sätt att räkna ut avgasmängden genom att veta hur stor skorstenen är och vilket Pa som råder, eller behöver man veta hastigheten (typ vindsnurra i avgasgången)?
Bra info Ruben!

[Wodda]

Ny fråga:
Är gengas lättare eller tyngre än luft?
Ansamlas det i botten av vedlagret eller i toppen, har det en tendens att rinna ur i botten?
Visst jag kan gissa att det inte finns någon skiktning i vedkammaren men ändå. Jag tror inte heller att någon kommer ha svar på det (blir riktigt impad om nån vet), men det inverkar på tankegångarna om styrning av primärluft.

Passus bara.

Tillägg:
Har nämligen läst att Primärluften bör tillsättas så nära glödbädden som möjligt. Frågan är bara varför dom flesta pannor släpper in primären högst upp i vedkammaren?

[Åskar]

Har också en fråga..

Skulle man våga att strypa lite på arean vid toppen av skorstenen om man misstänker att den är för grov? Eller riskerar man att skapa ett skadligt övertryck i skorstenen? Säg att jag stoppar ner en kort rörbit som stryper arean med ynkliga 2 cm i diameter.

Mängden luft/rökgas som kan passera genom skorstenen borde avgöras av dels draget (längden på skorstenen) och arean (längd x area = volymen). Själva undertrycket ,draget misstänker jag att det beror på bla skillnaden i temp på rökgasen och uteluften. Varm gas/luft är lättare än kall luft.

Om jag stryper diametern på min 180 mm pipa (area = 254cm2) till 160 mm (area =201cm2) i toppen så minskar jag "volymen" som kan passera genom skorstenen med ca 21 % och skulle då kanske inte behöva en jätte till dragbegränsare under framförallt vinterhalvåret då draget normalt är större. Samt att luftintaget in till pannrummet då kan hållas inom normala betingelser.

Jag kanske är ute och cyklar i begreppen och tänker fel men jag vill gärna veta hur det funkar och vilka åtgärder man törs utföra/testa.

Som jag skrivit tidigare så har Orlanpannan sex st konvenktionsrör med arean 50 mm vilket ger en total rökgasarea av 118 cm2 vilket motsvarar en rund pipa av ca 122 mm i diameter.

[Olle45]

Har också en fråga..

Skulle man våga att strypa lite på arean vid toppen av skorstenen om man misstänker att den är för grov? Eller riskerar man att skapa ett skadligt övertryck i skorstenen? Säg att jag stoppar ner en kort rörbit som stryper arean med ynkliga 2 cm i diameter.

Mängden luft/rökgas som kan passera genom skorstenen borde avgöras av dels draget (längden på skorstenen) och arean (längd x area = volymen). Själva undertrycket ,draget misstänker jag att det beror på bla skillnaden i temp på rökgasen och uteluften. Varm gas/luft är lättare än kall luft.

Om jag stryper diametern på min 180 mm pipa (area = 254cm2) till 160 mm (area =201cm2) i toppen så minskar jag "volymen" som kan passera genom skorstenen med ca 21 % och skulle då kanske inte behöva en jätte till dragbegränsare under framförallt vinterhalvåret då draget normalt är större. Samt att luftintaget in till pannrummet då kan hållas inom normala betingelser.

Jag kanske är ute och cyklar i begreppen och tänker fel men jag vill gärna veta hur det funkar och vilka åtgärder man törs utföra/testa.

Som jag skrivit tidigare så har Orlanpannan sex st konvenktionsrör med arean 50 mm vilket ger en total rökgasarea av 118 cm2 vilket motsvarar en rund pipa av ca 122 mm i diameter.

Hej
Kort svar på att strypa skorstensarean med mindre rör i toppen
kan skapa risk för kondens.
Ett varför:
Svar Stypningen sänker rökgasflödet vilket kan föramed sig att rökgasflödet blir så lågt att rögaserna kyls av mer än önskvärt
och kan hamna under daggpunkten efter som hen stor rökrörs area
kräver mer värme därför är inte en strypning att rekomendera

Om du provar så håll koll på att rökgaserna inte kondenserar !
OBS lätt att skada en skorsten med kondens .

MVH
Ruben

[Olle45]

Hej Wodda

Wodda skrev:
Tillägg:
Har nämligen läst att Primärluften bör tillsättas så nära glödbädden som möjligt. Frågan är bara varför dom flesta pannor släpper in primären högst upp i vedkammaren?

Rubens kommentarer
Svar: Det har jag ingen förklaring på, kanske en miss i tänkandet.

Svar: Det är helt rätt att primärluften bör var så nära glödbäddsonen som möjligt, ett varför:

Svar: Det är så att ingen uppvärmning sker av gödbädden utan flöde av syre igenom glödbädden låg glödbädd är att rekommendera

Tillägg om skundärluft:
Om den tillsätts nära glödbäddens botten kan den fungera även som primär/sekundär och ett sekundärluft intag till närmare lågtopparna
för säkerställa god tillgång på syre till slutförbränningen är att rekomendera.

Åter kommer med o vikter på olika gaserna + mer info om rökgasmängden i m³ / kg ved.

Jag brukar säga att ca 3 kg Ved motsvarar 1 liter eldningsolja i energi innehål. = 10 KW och eldas 3kg ved på en timme = 10KWh

Om det är björk eller gran blir nära samma värmevärde av 1 kg ved.

MVH
Ruben

[Roli]

Jag brukar säga att ca 3 kg Ved motsvarar 1 liter eldningsolja i energi innehål. = 10 KW och eldas 3kg ved på en timme = 10KWh

Inte för att det har så stor betydelse för förståelsen men SNÄLLA kan vi inte försöka att använda RÄTT beteckningar på alla de enheter som vi använder här på forumet.
Kilowatt förkortas med kW.
Skriver man KW så betyder det ju kelvinwatt och är för mig en obekant enhet.

[zac]

Effekten på pannan avgör Veden samt eldstadsvolymen / vedmagasinet

Eldstadsvolymen.. menar du då efterbrännkammaren med keramik?

Borde väl inte spela så stor roll för effekten hur stort vedmagasin det är i en panna med omvänd förbränning...allt brinner ju inte på en gång.

Storleken på keramiska munstycket borde ju också ha betydelse tycker man ju eller?

Enligt reservdelslistan till orlan så har alla förutom orlan 18 samma munstycke och samma skålar
Däremot tror jag att 60 och 80 har fler tuber än 40 och 25

[Olle45]

Jag brukar säga att ca 3 kg Ved motsvarar 1 liter eldningsolja i energi innehål. = 10 KW och eldas 3kg ved på en timme = 10KWh

Inte för att det har så stor betydelse för förståelsen men SNÄLLA kan vi inte försöka att använda RÄTT beteckningar på alla de enheter som vi använder här på forumet.
Kilowatt förkortas med kW.
Skriver man KW så betyder det ju kelvinwatt och är för mig en obekant enhet.

Hej Roli

Tack för dina synpukter

Kanske är för att jag inte är så ny i mitt tänkande ?

Lite om olika mått.

Det med Kilowatt är ett Elektriskt mått på energi
efter som de flesta känner till måttenheten Watt tex glödlampas effekt.
Bilmotorn mäts inte i hk utan i Kilowatt 1 KW = 1000 watt
1 hk = 735 Watt = den kraft som går åt att lyfta 1 Kilo i meter på en sekund

Det vanligaste måttet på energi var kcal kilokalorier som sedan blev kj
kilojoule . 1 kcal = 4,19 joule /
här tog jag till mig KW och Watt som mått på energi.

Här tyckte jag det som många andra att Watt var ett enklare mått att hantera och jämföra olika värme slag och energi innehåll med.
Enkelt med en elmätare att konstatera förbrukningen att värma ett vist utrymme.

Detta är min uppfattning. Gammal kanske ? men för mig enkel att hantera.

MVH
Ruben

[Roli]

Det med Kilowatt är ett Elektriskt mått på energi
efter som de flesta känner till måttenheten Watt tex glödlampas effekt.
Bilmotorn mäts inte i hk utan i Kilowatt 1 KW = 1000 watt skall skrivas med liten bokstav
1 hk = 735 Watt = den kraft som går åt att lyfta 1 Kilo i meter på en sekund

Det vanligaste måttet på energi var kcal kilokalorier som sedan blev kj
kilojoule . 1 kcal = 4,19 joule /
här tog jag till mig KW och Watt som mått på energi.
skall skrivas med liten bokstav
Här tyckte jag det som många andra att Watt var ett enklare mått att hantera och jämföra olika värme slag och energi innehåll med.
Enkelt med en elmätare att konstatera förbrukningen att värma ett vist utrymme.

Detta är min uppfattning. Gammal kanske ? men för mig enkel att hantera.

MVH
Ruben

Med användande av rätt enheter avsågs "kilomultipeln" som skrivs med lite bokstav, till skillnad från alla de övriga multiplarna uppåt som har stor bokstav t.ex MW, GW, TW osv. Men kilowatt förkortas med kW.
Kilomultipeln hade nog varit med storbokstav också om inte vissa länder här på vår jord valt att använda Kelvingrader som förkortas med just K (stor bokstav).

[Wodda]

Ruben du frågade om Z150 klarar att hålla emot själv.
Hittills har den klarat det bra faktiskt men det har varit gränsfall ibland, om det beror på veden som varit något bättre ett tag vet jag inte.
Men nya ideer har framkommit.
Har satt upp en termometer i skorstenstoppen för att få lite koll på läget. När jag kör med bara Z150 inställd på 15Pa får jag temperaturen ca 100°, vid 17,5Pa ca 105-110°. Med båda luckorna (Z150 17,5Pa & SID012 15Pa) så blir tempen mellan 85-90°.
???

[Olle45]

Ruben du frågade om Z150 klarar att hålla emot själv.
Hittills har den klarat det bra faktiskt men det har varit gränsfall ibland, om det beror på veden som varit något bättre ett tag vet jag inte.
Men nya ideer har framkommit.
Har satt upp en termometer i skorstenstoppen för att få lite koll på läget. När jag kör med bara Z150 inställd på 15Pa får jag temperaturen ca 100°, vid 17,5Pa ca 105-110°. Med båda luckorna (Z150 17,5Pa & SID012 15Pa) så blir tempen mellan 85-90°.
???

Hej Wodda

Här går det direkt att se hur viktigt att ha rätt storlek på dragbegränsare!
Ps det finns större dragbegränsare är KW Z150 nästa är KW Z180.

Helt klart uppskattade och intresanta prov som du gör för alla som undrar över dragbegränsarens roll vid all förbränning !

Har du mätt även rökgastemperaturen före dragbegränsaren ? Vid dessa prov? Denna temperatur är också intresant att veta.

Detta är min teori: här minskar glödbäddens temperatur!
Och när glödbädden inte får axelerera utan håller sig på jämn
nivå i förbränningen, då avges ingen överskotts gas som kan puffa.

Puffar kan uppstå när glödbädden passerar över ca < 850° och stiger okontrollerat i temperaturer över 1000°C

Mitt gengas kunnande ger grunden till denna erfarenhet.

Blålåge teknik ca ca 850° nära denna temperatur vatten ångan delas.
Och ett förbrännings fenomen uppstår när fukten som finns i vedbränslet och fukten i förbränningsluften i sekundären och kol
tillsammans blir brännbar gas (Vätgas) vad är vatten ? väte + syre = vatten. alltså kan vätgas uppstå förbränningen som
behöver syre, och då kan förbränningen få syre genom fukten.

Och så länge askan och övrig beläggning i pannan är normal
är dragförhållandet till förbränningen oki.
När röken ur skortenen är osynlig utan bara kan jämföras den rökens färg
som olje rökgaser har vid bra förbränning.
Då har veden också bra förbrännings värden.

MVH
Ruben

[Olle45]

Det med Kilowatt är ett Elektriskt mått på energi
efter som de flesta känner till måttenheten Watt tex glödlampas effekt.
Bilmotorn mäts inte i hk utan i Kilowatt 1 KW = 1000 watt skall skrivas med liten bokstav
1 hk = 735 Watt = den kraft som går åt att lyfta 1 Kilo i meter på en sekund

Det vanligaste måttet på energi var kcal kilokalorier som sedan blev kj
kilojoule . 1 kcal = 4,19 joule /
här tog jag till mig KW och Watt som mått på energi.
skall skrivas med liten bokstav
Här tyckte jag det som många andra att Watt var ett enklare mått att hantera och jämföra olika värme slag och energi innehåll med.
Enkelt med en elmätare att konstatera förbrukningen att värma ett vist utrymme.

Detta är min uppfattning. Gammal kanske ? men för mig enkel att hantera.

MVH
Ruben

Med användande av rätt enheter avsågs "kilomultipeln" som skrivs med lite bokstav, till skillnad från alla de övriga multiplarna uppåt som har stor bokstav t.ex MW, GW, TW osv. Men kilowatt förkortas med kW.
Kilomultipeln hade nog varit med storbokstav också om inte vissa länder här på vår jord valt att använda Kelvingrader som förkortas med just K (stor bokstav).

Hej Roli
Nu är vi ifrån ämnet Vedeldning.

Alla mått med stor bokstav vill jag minas är första bokstaven i ett namn
ifrån den som vetenskapsman skapade måttet eller storheten.
Tex måttenheter Volt, Watt,Amper, Ohm.
Men K=1000 M=10 000 G=100 000 mått i viktskalan
Har inte kollat om 1000 Watt skapas av ett Kilo vatten och en meters fallhöjd ?

Kelvin är inte inblandad i El måtten (K står för Kilo och Kilo = 1000 ) i detta samanhanget met el mått.

Om vi nu inte kopplar ihop gödlampan och färgtemeraturen.
Kelvin upptäkte färgtemeraturen på ljuset.
Kelvin° står för färgtemeratur.

Inga namn börjar med liten bostav nu P för detta.

Men förstår! två stora K går inte att ha i olika måttenheter.

Det viktiga är ju att vi förstår varandra inte sant ?
Men vist lyssnar jag till det som skrivs!
det är ju svårare att tolka om man inte ens hade rätt första bokstav i måttenheten. många måttenheter att hålla reda på teknikens värld.

MVH
Ruben