Puffar och bakslag

Här diskuteras allt kring vedeldning
Skriv svar
Ved Profilen
Pannrumsnisse!
Inlägg: 996
Blev medlem: tis 21 nov, 2006 20:06

Inlägg av Ved Profilen »

Olle45 skrev:
Karla1 skrev:Som ni tidigare skrivit så skall retardrarna inte bromsa så mycket som det är tänkt utan styra dom heta gaserna ut mot plåtytorna i tuberna för att pannan skall ta åt sig mer av värmen, och lite mindre åt kråkorna. För oftast är rökkanalerna i en vedpanna redan uträknade att ge en viss temperatur, och retardrana styra gaserna.

Turbulatorer är till för samma sak att föra ut rökgaserna mot ytorna så att värmen tas upp, men samtidigt bromsa rökgaserna mer än retardrar, för att skapa ett övertryck som exempel vid olje- eldning. Därför är det bättre med en större diameter på turbulatorer i en pelletspanna som exempel, då ett övertryck kan skapa mer värme bakåt i en pelletsbrännare, och vid tändning av brännaren så skapas även poffar eller har man otur med för mycket gasbildning en ren gengassmäll. Alltså PANG I PANNAN (gaserna evakueras inte med rätt flödeshastighet). Har man en för stor dragbegränsare i fallet ihop med dåligt drag som exempel så är du här inte hjälpt av denna. Samma fenomen om den är för liten, då står den fullt öppen och jobbar inte som den skall, du bara ventilerar skorstenen och den kyls ner, och även rökgaserna, då har du också tendens i många fall att få tjärbildning i skorstenen. Det är därför jag hävdar att i många fall så kan man skippa dragbegränsaren, då det skiljer sig från fall till fall, för ibland går det inte att få till. För det kan variera mycket ihop med väderleken som exempel, skorsten, tilluft mm. Men en dragbegränsare gör väldigt mycket nytta och kan man skall man använda den helt klart, men ibland så fungerar det ej med fläkstyrda pannor. Därför behövs det mer kunskap hos installatörer hur dessa fungerar, och jag hoppas att dom tar sig tid att lära sig detta.
Tillägg i ämnet vedförgasning!

Själv har jag mycket lång erfarenhet i ämnet vedförgasning.

Kan även ämnet blålågeteknik i småskalig eldning mycket intresant
område om hur vedens brännbaragaser utvecklas vid olika temperaturer
vid småskalig eldning.

1 st primärluftsintag, 1st primär/sekundär 1 st sekundär luft.

Nu till ämnet woffar o puffar mm.
Här kommer skorstenens Area höjd och temperatur in i sin betydelse på
ostabilt förbränning förlopp med stigande temperatur som i sin tur ger axelerande förbränningsförlopp som inte får förbränningsluften att räcka till utan här uppstår woffar o puffar kan explodera med kraft också.
Dragbegränsarens uppgift är att stoppa axelrationen med ökat undertryck
som i sin tur skapar oönskad axelerande temperatur som i sin tur ger överskott på brännbar gas, även primärluften måste strypas för att begränsa förbränningstemperaturen som i sin tur skulle trycka ur vedgasen okontrollerat, för att minska eller helt eliminera woffandet.

Nu till Dragbegränsaren här finns bara gott att säga om denna geniala uppfinning, sedan är anläggningarna mycket olika varför det är så viktigt med en rätt dimensionerad dragbegränsare.
Min erfarenhet är att även fläktstryda pannor är det ett måste med
dragbegränsare som kan hjälpa till att undvika ovan nämnda överproduktion av ved gas.
Vid underförbränningspannor kan Dragbegränsaren reglering börja öppna vid 1,7 2,5 mm undertryck för att säkerställa att det blir rikligt med sekundärluft till slutförbränningen

Lite om turbulatorer
Turbulatorer skapar turbulering av rökgaserna för bättre värmeavgivning.
Men VIKTIGT !! Förlåg rökgastemperatur skapar dåligt drag som i sin tur ger dålig förbränning.

MVH
Ruben
Hur många mäter undertrycket / Co /O2 /Co2 i vedmagasinet ?? Eller där förbränningen sker.. Ingen säkert!!!
Dom flästa mäter i stosen (rökröret) efter pannan.. Mäter man på rätt ställe kan man utvärdera vad dragbegränsaren gör för nytta.
I mitt fall blir det sämre med en dragbegränsare. Dragbegränsare bör nog inte rekommenderas vid alla fastbränsle pannor. Dessa skall nog installeras från fall till fall.. Som tidigare beskrivits...

Ved Profilen..
Wodda
Pannrumsnisse!
Inlägg: 918
Blev medlem: tis 22 nov, 2005 21:51
Ort: Ösmo/Södertörn
Kontakt:

Inlägg av Wodda »

Ved Profilen skrev:
Olle45 skrev:
Karla1 skrev:Som ni tidigare skrivit så skall retardrarna inte bromsa så mycket som det är tänkt utan styra dom heta gaserna ut mot plåtytorna i tuberna för att pannan skall ta åt sig mer av värmen, och lite mindre åt kråkorna. För oftast är rökkanalerna i en vedpanna redan uträknade att ge en viss temperatur, och retardrana styra gaserna.

Turbulatorer är till för samma sak att föra ut rökgaserna mot ytorna så att värmen tas upp, men samtidigt bromsa rökgaserna mer än retardrar, för att skapa ett övertryck som exempel vid olje- eldning. Därför är det bättre med en större diameter på turbulatorer i en pelletspanna som exempel, då ett övertryck kan skapa mer värme bakåt i en pelletsbrännare, och vid tändning av brännaren så skapas även poffar eller har man otur med för mycket gasbildning en ren gengassmäll. Alltså PANG I PANNAN (gaserna evakueras inte med rätt flödeshastighet). Har man en för stor dragbegränsare i fallet ihop med dåligt drag som exempel så är du här inte hjälpt av denna. Samma fenomen om den är för liten, då står den fullt öppen och jobbar inte som den skall, du bara ventilerar skorstenen och den kyls ner, och även rökgaserna, då har du också tendens i många fall att få tjärbildning i skorstenen. Det är därför jag hävdar att i många fall så kan man skippa dragbegränsaren, då det skiljer sig från fall till fall, för ibland går det inte att få till. För det kan variera mycket ihop med väderleken som exempel, skorsten, tilluft mm. Men en dragbegränsare gör väldigt mycket nytta och kan man skall man använda den helt klart, men ibland så fungerar det ej med fläkstyrda pannor. Därför behövs det mer kunskap hos installatörer hur dessa fungerar, och jag hoppas att dom tar sig tid att lära sig detta.
Tillägg i ämnet vedförgasning!

Själv har jag mycket lång erfarenhet i ämnet vedförgasning.

Kan även ämnet blålågeteknik i småskalig eldning mycket intresant
område om hur vedens brännbaragaser utvecklas vid olika temperaturer
vid småskalig eldning.

1 st primärluftsintag, 1st primär/sekundär 1 st sekundär luft.

Nu till ämnet woffar o puffar mm.
Här kommer skorstenens Area höjd och temperatur in i sin betydelse på
ostabilt förbränning förlopp med stigande temperatur som i sin tur ger axelerande förbränningsförlopp som inte får förbränningsluften att räcka till utan här uppstår woffar o puffar kan explodera med kraft också.
Dragbegränsarens uppgift är att stoppa axelrationen med ökat undertryck
som i sin tur skapar oönskad axelerande temperatur som i sin tur ger överskott på brännbar gas, även primärluften måste strypas för att begränsa förbränningstemperaturen som i sin tur skulle trycka ur vedgasen okontrollerat, för att minska eller helt eliminera woffandet.

Nu till Dragbegränsaren här finns bara gott att säga om denna geniala uppfinning, sedan är anläggningarna mycket olika varför det är så viktigt med en rätt dimensionerad dragbegränsare.
Min erfarenhet är att även fläktstryda pannor är det ett måste med
dragbegränsare som kan hjälpa till att undvika ovan nämnda överproduktion av ved gas.
Vid underförbränningspannor kan Dragbegränsaren reglering börja öppna vid 1,7 2,5 mm undertryck för att säkerställa att det blir rikligt med sekundärluft till slutförbränningen

Lite om turbulatorer
Turbulatorer skapar turbulering av rökgaserna för bättre värmeavgivning.
Men VIKTIGT !! Förlåg rökgastemperatur skapar dåligt drag som i sin tur ger dålig förbränning.

MVH
Ruben
Hur många mäter undertrycket / Co /O2 /Co2 i vedmagasinet ?? Eller där förbränningen sker.. Ingen säkert!!!
Dom flästa mäter i stosen (rökröret) efter pannan.. Mäter man på rätt ställe kan man utvärdera vad dragbegränsaren gör för nytta.
I mitt fall blir det sämre med en dragbegränsare. Dragbegränsare bör nog inte rekommenderas vid alla fastbränsle pannor. Dessa skall nog installeras från fall till fall.. Som tidigare beskrivits...

Ved Profilen..
Nu säger du nåt intressant........"Dom flästa mäter i stosen (rökröret) efter pannan.. Mäter man på rätt ställe kan man utvärdera vad dragbegränsaren gör för nytta."
Nå? Hur, var och varför?
Nog för att vi må vara amatörer men ge oss en grundlig genomgång med kemi och hela kittet.
Anledningen till min fråga är en eventuell framtida Lamdastyrning (när jag lärt mig tillräckligt). Och enligt din utsago ovan så kan placeringen av min tilltänkta dragbegränsare spela stor roll.
207 + 96m2 träkåk + 70m2 källare. Orlan 40kW, 5*750lAck(varav 1st tekniktank), UVR 1611 loggar 11st tempmätare, Schiedel IsokernØ200 6,5m, KWZ150,laddomat 21 87°.25m³ stpl Ved/år
14m²Vakuumrör(16m²bygg yta) matad via Maxitherm 35m 2x22 kopparkulvert.
Olle45
Pannrumsnisse!
Inlägg: 941
Blev medlem: tis 23 maj, 2006 20:46
Ort: Alingsås
Kontakt:

Inlägg av Olle45 »

Ved Profilen skrev:
Olle45 skrev:
Karla1 skrev:Som ni tidigare skrivit så skall retardrarna inte bromsa så mycket som det är tänkt utan styra dom heta gaserna ut mot plåtytorna i tuberna för att pannan skall ta åt sig mer av värmen, och lite mindre åt kråkorna. För oftast är rökkanalerna i en vedpanna redan uträknade att ge en viss temperatur, och retardrana styra gaserna.

Turbulatorer är till för samma sak att föra ut rökgaserna mot ytorna så att värmen tas upp, men samtidigt bromsa rökgaserna mer än retardrar, för att skapa ett övertryck som exempel vid olje- eldning. Därför är det bättre med en större diameter på turbulatorer i en pelletspanna som exempel, då ett övertryck kan skapa mer värme bakåt i en pelletsbrännare, och vid tändning av brännaren så skapas även poffar eller har man otur med för mycket gasbildning en ren gengassmäll. Alltså PANG I PANNAN (gaserna evakueras inte med rätt flödeshastighet). Har man en för stor dragbegränsare i fallet ihop med dåligt drag som exempel så är du här inte hjälpt av denna. Samma fenomen om den är för liten, då står den fullt öppen och jobbar inte som den skall, du bara ventilerar skorstenen och den kyls ner, och även rökgaserna, då har du också tendens i många fall att få tjärbildning i skorstenen. Det är därför jag hävdar att i många fall så kan man skippa dragbegränsaren, då det skiljer sig från fall till fall, för ibland går det inte att få till. För det kan variera mycket ihop med väderleken som exempel, skorsten, tilluft mm. Men en dragbegränsare gör väldigt mycket nytta och kan man skall man använda den helt klart, men ibland så fungerar det ej med fläkstyrda pannor. Därför behövs det mer kunskap hos installatörer hur dessa fungerar, och jag hoppas att dom tar sig tid att lära sig detta.
Tillägg i ämnet vedförgasning!

Själv har jag mycket lång erfarenhet i ämnet vedförgasning.

Kan även ämnet blålågeteknik i småskalig eldning mycket intresant
område om hur vedens brännbaragaser utvecklas vid olika temperaturer
vid småskalig eldning.

1 st primärluftsintag, 1st primär/sekundär 1 st sekundär luft.

Nu till ämnet woffar o puffar mm.
Här kommer skorstenens Area höjd och temperatur in i sin betydelse på
ostabilt förbränning förlopp med stigande temperatur som i sin tur ger axelerande förbränningsförlopp som inte får förbränningsluften att räcka till utan här uppstår woffar o puffar kan explodera med kraft också.
Dragbegränsarens uppgift är att stoppa axelrationen med ökat undertryck
som i sin tur skapar oönskad axelerande temperatur som i sin tur ger överskott på brännbar gas, även primärluften måste strypas för att begränsa förbränningstemperaturen som i sin tur skulle trycka ur vedgasen okontrollerat, för att minska eller helt eliminera woffandet.

Nu till Dragbegränsaren här finns bara gott att säga om denna geniala uppfinning, sedan är anläggningarna mycket olika varför det är så viktigt med en rätt dimensionerad dragbegränsare.
Min erfarenhet är att även fläktstryda pannor är det ett måste med
dragbegränsare som kan hjälpa till att undvika ovan nämnda överproduktion av ved gas.
Vid underförbränningspannor kan Dragbegränsaren reglering börja öppna vid 1,7 2,5 mm undertryck för att säkerställa att det blir rikligt med sekundärluft till slutförbränningen

Lite om turbulatorer
Turbulatorer skapar turbulering av rökgaserna för bättre värmeavgivning.
Men VIKTIGT !! Förlåg rökgastemperatur skapar dåligt drag som i sin tur ger dålig förbränning.

MVH
Ruben
Hur många mäter undertrycket / Co /O2 /Co2 i vedmagasinet ?? Eller där förbränningen sker.. Ingen säkert!!!
Dom flästa mäter i stosen (rökröret) efter pannan.. Mäter man på rätt ställe kan man utvärdera vad dragbegränsaren gör för nytta.
I mitt fall blir det sämre med en dragbegränsare. Dragbegränsare bör nog inte rekommenderas vid alla fastbränsle pannor. Dessa skall nog installeras från fall till fall.. Som tidigare beskrivits...

Ved Profilen..
Hej
Tillägg i ämnet dragbegränsare.
Kutzner o Weber dragbegränsare som jag rekommenderar,
Dessa dragbegränsare håller mycket hög kavalite´ och är enkla att
ställa in till rätt dragförhållande som en anläggning max bör ha.

Ur KW sortementet dragbegränsare Z130 , Z150, Z180 , Z250
Dessa dragbegränsare behövs ingen dragmätare för att bestämma draget
till.
Inställningen är så nogran att dessa dragbegränsare går att mäta in
nära verkligt undertryck med. Enkelt mät bara in trimvikten och lås fast inställningen efter anvisningen som finns på dragluckan !

Dessa dragbegränsare klarar den händige att själv trimma in rättdrag på,
Om det uppstår oklarheter i ämnet dragbegränsning finns jag till hjälp.

Sedan finns det ett önskemål att fler installatörer sätter in sig i förbrännings teknikens värld, men jag tror det är ett förstort ämne att lära sig till 100%.

Hur många installatörer mäter undertrycket / Co /O2 /Co2 ?
Svar inte alla, men de jag känner till gör det och det är många i hela landet.
Vi har syslat inom värme sedan år 1952.
Sedan slutet av 1950 talet har vi syslat med dragluckor för att motverka kondensen !
Och många skorstenar skadades innan dragluckans tillkomst.
Många skorstenars räddning än i dag är just dragluckan som utveklats till riktigt bra dragbegränsare också !

Hade nu draget inte ändrat sig så skulle jag också sakt att ingen dragbegränsare behövs, i annat fall än för kondens skydd utvädring av o önskad fukt !
Finns inget regnskydd över skorstenen, montera ett sådant även rengvatten skadar skorstenen på sikt!

MVH
Ruben
Ved Profilen
Pannrumsnisse!
Inlägg: 996
Blev medlem: tis 21 nov, 2006 20:06

Inlägg av Ved Profilen »

Wodda skrev:
Ved Profilen skrev:
Olle45 skrev: Tillägg i ämnet vedförgasning!

Själv har jag mycket lång erfarenhet i ämnet vedförgasning.

Kan även ämnet blålågeteknik i småskalig eldning mycket intresant
område om hur vedens brännbaragaser utvecklas vid olika temperaturer
vid småskalig eldning.

1 st primärluftsintag, 1st primär/sekundär 1 st sekundär luft.

Nu till ämnet woffar o puffar mm.
Här kommer skorstenens Area höjd och temperatur in i sin betydelse på
ostabilt förbränning förlopp med stigande temperatur som i sin tur ger axelerande förbränningsförlopp som inte får förbränningsluften att räcka till utan här uppstår woffar o puffar kan explodera med kraft också.
Dragbegränsarens uppgift är att stoppa axelrationen med ökat undertryck
som i sin tur skapar oönskad axelerande temperatur som i sin tur ger överskott på brännbar gas, även primärluften måste strypas för att begränsa förbränningstemperaturen som i sin tur skulle trycka ur vedgasen okontrollerat, för att minska eller helt eliminera woffandet.

Nu till Dragbegränsaren här finns bara gott att säga om denna geniala uppfinning, sedan är anläggningarna mycket olika varför det är så viktigt med en rätt dimensionerad dragbegränsare.
Min erfarenhet är att även fläktstryda pannor är det ett måste med
dragbegränsare som kan hjälpa till att undvika ovan nämnda överproduktion av ved gas.
Vid underförbränningspannor kan Dragbegränsaren reglering börja öppna vid 1,7 2,5 mm undertryck för att säkerställa att det blir rikligt med sekundärluft till slutförbränningen

Lite om turbulatorer
Turbulatorer skapar turbulering av rökgaserna för bättre värmeavgivning.
Men VIKTIGT !! Förlåg rökgastemperatur skapar dåligt drag som i sin tur ger dålig förbränning.

MVH
Ruben
Hur många mäter undertrycket / Co /O2 /Co2 i vedmagasinet ?? Eller där förbränningen sker.. Ingen säkert!!!
Dom flästa mäter i stosen (rökröret) efter pannan.. Mäter man på rätt ställe kan man utvärdera vad dragbegränsaren gör för nytta.
I mitt fall blir det sämre med en dragbegränsare. Dragbegränsare bör nog inte rekommenderas vid alla fastbränsle pannor. Dessa skall nog installeras från fall till fall.. Som tidigare beskrivits...

Ved Profilen..
Nu säger du nåt intressant........"Dom flästa mäter i stosen (rökröret) efter pannan.. Mäter man på rätt ställe kan man utvärdera vad dragbegränsaren gör för nytta."
Nå? Hur, var och varför?
Nog för att vi må vara amatörer men ge oss en grundlig genomgång med kemi och hela kittet.
Anledningen till min fråga är en eventuell framtida Lamdastyrning (när jag lärt mig tillräckligt). Och enligt din utsago ovan så kan placeringen av min tilltänkta dragbegränsare spela stor roll.
Om man som ett exempel mäter Co2 halten i stosen efter pannan sedan mäter man i eldstaden, då kan man få en uppfattning hur mycket läkage det är i pannan genom luckor osv.

Lamdastyrning på vedeldning lönar sig inte enligt Baxi. Jag har talat med dom. Enligt Baxi får Solo Inova pannan en brinntid på ca 6 till 7 timmar på ett inlägg med ved med lamda styrning. Utan lamda får pannan en brinntid på ca 3 timmar. Dom påstår att lamda styrningen bara gör nytta om man vill elda en modern vedpanna mot mindre acktanksvolym.

Då tror jag som i Woddas fall att med lamdastyrning kommer han att få alldeles för långa brinntider om man tittar på hans acktanks volym.

Ved Profilen..
Olle45
Pannrumsnisse!
Inlägg: 941
Blev medlem: tis 23 maj, 2006 20:46
Ort: Alingsås
Kontakt:

Inlägg av Olle45 »

Hej

Liten viktig förklaring till dragbegränsarens geniala fuktion vid förbränning.
Utan dragregulator sker okontrollerad syretillförsel vid stigande rökgastemperatur = ökar draget, och kan öka mer än önskat med felaktig förgasning som följd.

Gengas inte så dumt det heller det går att öka och minska gasgenereringen, och tur är väl det ?

Om lamdasonds teknik skall komma 100% tillnytta måste även pannans luckors tätningar bli bättre här
duger inte med nästan 100% täthet för att förbränningen skall bli 100% kontrollerbar.
Nästa fråga är hur många eldnings cyckler den håller.

Tror att det går att tillverka saker om man inte tar hållbarheten med i beräkningen, har sammället råd med slit och släng längre?
Mycket tycks gå ut på att miljövänner skall tjäna pengar på miljön utan en riktig vinst ?????

Själv har jag gjort 1000000 tals eller mer prover i olika
förbrännings modeller för att utvädera blålåge teknikens
fenomen i förbränning av olika gaser som talar sitt egna språk på renförbränning.

Jag kom fram till hur enkelt det går att elda ved småskaligt med denna metod.
Här gäller 100% täta luckor för att kunna styra syret rätt.
Rätt plasering av 2 st sekundärluft utsläpp i förbränningens rätta plats.
Med denna teknik går det att styra förbränningen lika lätta som att elda gasol + att det går lika lätta att öka o
minska förbrännings effekten som med gasol.
Intresant eller hur.

Utveckling av automatisk ved påfyllare typ revolver magasin blir kanske nästa steg i utveklingen.

MVH
Ruben
Wodda
Pannrumsnisse!
Inlägg: 918
Blev medlem: tis 22 nov, 2005 21:51
Ort: Ösmo/Södertörn
Kontakt:

Inlägg av Wodda »

Baxi´s teori om förbränningen beror väl helt på hur man väljer att reglera förbränningen. Dom jag läst om reglerar både primär och sekundär samtidigt och då kan jag förstå att att pannorna trappar ner i effekt.
Jag tror att man måste bestämma sin pannas max möjlighet att ta emot den producerade värmen på ett ekonomiskt sätt. Nästa steg borde bli att se till att allt förbränns genom extra tillskott av syre så att inget går förlorat. Det jag ser hittills i min panna är att stundtals så räcker inte syret till, vid dessa tillfällen vill jag pytsa in extra syre utan att öka på primären och heller inte sänka den. Detta borde gå att lösa likt dom gör på mycket större pannor fast i mindre format. Mina tankar går just nu mot att montera en nål (eller lans som dom kallar dom på större pannor) direkt in i keramikskålen via frontluckan. Denna är sedan kopplad till en tryckluftslang från en minikompressor(typ airbrush) med en mangnetventil för plötsliga öppningar. Till detta behöver man givetvis något som talar om för ventilen när det är dags att öppna. Optimalt hade väl varit en optiskt läsare men en Lambda borde fungera mer praktiskt.
Observera att jag dagdrömmer just nu men en dag kan det ju bli verklighet. :study:

Ruben har du modifierat din egen eller någon annan panna enligt det du säger om primär, primär + sekundär, sekundär?
207 + 96m2 träkåk + 70m2 källare. Orlan 40kW, 5*750lAck(varav 1st tekniktank), UVR 1611 loggar 11st tempmätare, Schiedel IsokernØ200 6,5m, KWZ150,laddomat 21 87°.25m³ stpl Ved/år
14m²Vakuumrör(16m²bygg yta) matad via Maxitherm 35m 2x22 kopparkulvert.
Ved Profilen
Pannrumsnisse!
Inlägg: 996
Blev medlem: tis 21 nov, 2006 20:06

Inlägg av Ved Profilen »

Wooda ! Du kan gå in på http://www.afabinfo.com/bioguiden/vedel ... edinfo.htm [direktlänk fixad. //Admin]
Välj fliken om vedeldning, där hittar du info om vedeldning och förbränning som vi har tagit fram. Kolla på ombyggnads teknik av befintliga vedpannor..
Du kanske redan hittat hit?

Ha det !!! Vedprofilen
Åskar
Prima virke
Inlägg: 57
Blev medlem: mån 23 jul, 2007 11:28

Inlägg av Åskar »

Bara att fixa lite eldfast gjutmassa och fixa en ny förbränningskammare till Orlanpannan. :wink:

Den som sitter där nu riskerar att kyla gengasen mot konvenktionsrören så att sluförbränningen med sekundärluft delvis uteblir (speciellt om keramikskålarna är helt intryckt)

En ny förbränningskammare samt en extra fläkt för sekundärluften, styrd med en spänningsregulator skulle göra Orlan till en riktig "dräpare". Har kollat under fläktplåten och man skulle enkelt kunna fixa en skiljeplåt mellan primär- och sekundärdelen. Man kör primärfläkten fast och justerar sekundärfläkten beroende på vedkvalitet och förbränning. Måste vara mycket bättre än spjäll som knappast kan ställas optimalt med de små luftmängder det handlar om.

Fläkten som sitter där är en vanlig EBM och de finns i flera storlekar och kan varvtalstyras med en vanlig spänningsregulator. Vedpannan Kuenzel BI turbo har ju något liknande system.

http://www.ebmpapst.se/sv/
Senast redigerad av Åskar den tor 27 dec, 2007 08:53, redigerad totalt 1 gånger.
Wodda
Pannrumsnisse!
Inlägg: 918
Blev medlem: tis 22 nov, 2005 21:51
Ort: Ösmo/Södertörn
Kontakt:

Inlägg av Wodda »

Undrar i vilken ände man ska börja :lol: .....Aldehydförbränning........
Undrar varför Eko-vimar har gjort keramiken så som dom har? Förmodligen finns det ett bra svar undrar bara vad..........varför har dom inte gjort som på t ex calmar där man tvingar fram eldhärden för att sen gå tillbaka.
Nu behövs fler hjärnor......vad tror ni om att prova med att ställa klinkers på sidan om keramikskålen(för prov) för att tvinga eldhärden framåt? Finns det risk att det slår upp i kammaren? Tror ni att man bör öka på draget lite? Nån extra sekluft får jag ju inte in men det blir betydligt längre blandningstid och mindre avkylt.
Det sa ju "våga prova" eller hur.
Jag går inte in på igen att det funkar med grova pinnar i magasinet för att uppnå 40kW här pratar jag om en potentladdning med flis och finkluvet mtrl.

Kanon info om fläktar Åskar.
207 + 96m2 träkåk + 70m2 källare. Orlan 40kW, 5*750lAck(varav 1st tekniktank), UVR 1611 loggar 11st tempmätare, Schiedel IsokernØ200 6,5m, KWZ150,laddomat 21 87°.25m³ stpl Ved/år
14m²Vakuumrör(16m²bygg yta) matad via Maxitherm 35m 2x22 kopparkulvert.
Åskar
Prima virke
Inlägg: 57
Blev medlem: mån 23 jul, 2007 11:28

Inlägg av Åskar »

Frågan är om Eko-vimar har något svar..

Jag tänker då fixa till en ny förbränningskammare som liknar den som sitter på Solo Innova/plus-pannorna. Har före jul mailat runt lite om vilken eldfast gjutmassa man kan använda och vars man kan köpa den. Hoppas man får napp efter juldagarna. Vet någon av er vart man kan köpa rätt gjutmassa för keramikdelar?

En sak som jag hängt upp mig på är hur trångt det är på sidan om keramikskålarna som sitter där nu? Är keramikskålarna intryckt fullt bakåt mot konvenktionsplåten så är utrymmet för den slutliga rökgasen, på var sida keramiken, in till konvenktionsrören lika litet som arean av en ynklig snusdosa. :? Rökgasen leds ju nu bara till de enda öppningarna vid de yttre konvenktionsrören :? Måste vara helt fel och som gjort för puffar och smällar, speciellt om gasen inte blivit helt förbränd utan är explosiv!!

Nä, en ny keramikkammare som trycks upp mot "taket" rakt nedanför munstycket, med ca 1dm lucka till konvenktionsdelen. Skall göra kammaren tät både uppåt och bakåt så att gengasen inte smiter iväg (kyld och oförbränd) Den måste åka framåt i keramikskålen, mot luckan (få tid och tillräcklig temperatur att förbrännas).Låta hela skapelsen vila på några distanser så att rökgasen kan slinka under (inte som nu helt tätt mot botten). Rökgasen får då större area, dvs utrymme att komma jämt till ALLA konvenktionsrören.

http://www.baxi.se/UppladdadeFiler/Manu ... 0SP-DP.pdf


Den här fläkten skulle passa som sekundärfläkt. Den som sitter där nu heter R2E120 och blir nog för stor för sekundären.

http://www.ebmpapst.se/sv/products.php?pid=1614

Fläktarna skall jag försöka styra med en sådan här (skall snacka med dem först)..

http://www.ebmpapst.se/sv/products.php?pid=1057

http://www.clasohlson.se/Product/Catego ... 436;251426
Senast redigerad av Åskar den tor 27 dec, 2007 08:48, redigerad totalt 4 gång.
Ved Profilen
Pannrumsnisse!
Inlägg: 996
Blev medlem: tis 21 nov, 2006 20:06

Inlägg av Ved Profilen »

Denna tråd hanlar bara om förbränning! Hur mycket effekt kan jag få ut ur min pannan etc . ?

Ingen tänker på var ifrån skall min lagrade energi tas i från som värmst upp från pannan ? Narurligt vis från ackumulatortankarna. Jag tycker att man även skall titta på hur acktankarna är kopplade för att få ett optimalt fungerande system. (Här finns det mycket att spara på) Jag har forskat mycket i ackumulator tankarnas värld.

Kopplar man acktankarna rätt så kommer allting att fungera mycket bättre. Samt att även ha koll på flöden, men det vet jag att inte många har. Pga att det inte är så många som mäter flödena i värmesystemet i vanliga hushåll... Kan även bero på att dessa mätare är dyra att installera.

Ved profilen..
Senast redigerad av Ved Profilen den tor 27 dec, 2007 10:14, redigerad totalt 1 gånger.
zac
Prima virke
Inlägg: 46
Blev medlem: tor 04 jan, 2007 09:57
Ort: Norrbotten/ Övertorneå

Inlägg av zac »

Jag har också funderat på samma som ni pratar om Åskar och wodda.
Månne man skulle våga prova å bara elda med en av stenarna i,placerad precis under munstycket.. Så skulle det bli mera utrymme för rökgaser
Wodda hur har du placerat dina stenar? I mitten eller lite förskjutna mot luckan eller bakväggen?
Orlan40,laddomat21,40m kulvert,termomat 2 kulvertstyrning,4500l huvudtank+700l i huset
Åskar
Prima virke
Inlägg: 57
Blev medlem: mån 23 jul, 2007 11:28

Inlägg av Åskar »

Zac,

Till att börja med så skulle man prova som du säger att ta ut en av keramikstenarna och bara ha en keramikskål rakt under munstycket. Den som är kvar i pannan hissar man upp med en distanskloss (betong/tegelbit) så att den tätar öppningen mot "taket", samt att man ställde en tegelplatta/sten bakom den så att gengasen tvingades framåt mot fronten och inte riskerar att åka bakåt och kylas (blir för kall att kunna förbrännas) mot konvenktionsdelen. På så sätt borde gengasen få bättre tid att förbrännas vid rätt temperatur samt att den slutliga rökgasen även kan åka ut under keramikskålen istället för att bara tvingas gå genom de små öppningarna på sidorna.

Kör så det ryker grabbar.. :cheers:
Wodda
Pannrumsnisse!
Inlägg: 918
Blev medlem: tis 22 nov, 2005 21:51
Ort: Ösmo/Södertörn
Kontakt:

Inlägg av Wodda »

Jag har satt mina stenar dikt bakre vägg, insparningarna sitter mot varandra på mitten för att skapa turbulens va min tanke.
207 + 96m2 träkåk + 70m2 källare. Orlan 40kW, 5*750lAck(varav 1st tekniktank), UVR 1611 loggar 11st tempmätare, Schiedel IsokernØ200 6,5m, KWZ150,laddomat 21 87°.25m³ stpl Ved/år
14m²Vakuumrör(16m²bygg yta) matad via Maxitherm 35m 2x22 kopparkulvert.
Åskar
Prima virke
Inlägg: 57
Blev medlem: mån 23 jul, 2007 11:28

Inlägg av Åskar »

Jag har satt mina stenar dikt bakre vägg
Då är det i princip bara två öppningar, area likt två fyrkantiga snusdosor vid de yttersta konvenktionrören som all rökgas skall ut genom samt att gengasen riskerar att kylas mot konvenktionsdelen innan den hinner förbrännas.

Formen på Solo innovas förbränningskammare är nog ingen slump skulle jag tro.
Skriv svar