Eftersom det inte händer så mycket här så tänkte jag att jag ställer en fråga som förbryllar mig. Jag har väl lite teorier men det vore kul att höra vad ni tror eller vet. Jag tror även att det kan vara bra att ha ett svar på detta för att förstå eldning på rätt sätt.
När man blåser ut ett ljus så slocknar lågan, frågan är bara varför? Vi skjuter ju in en massa syre?
Normalt sett innehåller luft 21%syre, vår utandningsluft innehåller ungefär 16% syre. Är inte det tillräckligt?
Är det kombinationen av kyla(37°C) och lite syre? Skulle kylan spela roll vore det nog svårt att tända en tändsticka mitt i vintern.
Om jag får tro så handlar det faktiskt om att vi kyler ner stickan så mycket att den inte kan brinna.
Eller?
Ja jo som sagt....internet, vad vore livet utan detta
Kunde inte hålla fingrarna i styr och hittade att det var fler som undrade detta än jag. Hittade en energiexpert som skrev följande:
Men varför slocknar ett levande ljus när man blåser på det istället för att det brinner mera? Svaret på detta ligger främst i att det inte är stearinet, eller vad nu ljuset är gjort av, som brinner i sin fasta form – det brinner först i form av ånga som bildas intill veken. När man blåser tillräckligt hårt mot lågan så blåser man bort det förångade bränslet från den varma zonen, intill och över veken, där temperaturen är över förbränningspunkten och ljuset slocknar.
Ljuset är trots sin enkla uppbyggnad en ganska komplicerat förbränningsapparat som måste skötas rätt. Ljusens veke, som är indränkt med uppvärmd och därmed flytande stearin eller annat, underhåller bara en reglerad förbränning genom att nytt bränsle sugs upp i veken genom kapilläreffekten för att slutligen förångas i eldens nedre zon där förbränningen börjar. Veken fungerar även som katalysator, dvs. ett ämne vars närvara underlättar en kemisk reaktion utan att förbrukas.
Mängden luft/syre som sugs in i lågan genom de uppstigande heta gaserna från förbränningen, är tillräckligt sett till lågans olika zoner som helhet. – Det vill säga när inte veken är för lång, för då förångas mer bränsle än vad som kan fullständigt förbrännas med den tillgängliga syremängden – lågan sotar. Förr ansade man veken med en speciell ljussax – idag preparerar man veken vid tillverkningen så att den böjer sig så att den kommer ut på sidan av lågan där den brännas bort i lågans yttre zon som håller en temperatur på över 1000 o C.
När man blåser bort förbränningsgaserna så avkyls veken så pass mycket att reaktionerna avstannar.
Svaret på detta ligger främst i att det inte är stearinet, eller vad nu ljuset är gjort av, som brinner i sin fasta form – det brinner först i form av ånga som bildas intill veken. När man blåser tillräckligt hårt mot lågan så blåser man bort det förångade bränslet från den varma zonen, intill och över veken, där temperaturen är över förbränningspunkten och ljuset slocknar.
Ljuset är trots sin enkla uppbyggnad en ganska komplicerat förbränningsapparat som måste skötas rätt. Ljusens veke, som är indränkt med uppvärmd och därmed flytande stearin eller annat, underhåller bara en reglerad förbränning genom att nytt bränsle sugs upp i veken genom kapilläreffekten för att slutligen förångas i eldens nedre zon där förbränningen börjar. Veken fungerar även som katalysator, dvs. ett ämne vars närvaro underlättar en kemisk reaktion utan att förbrukas.
Värme: VED, SOL + 9kW Elpatron!
Euronom Keramex 35 VED panna, KWZ150 dragbegr, Laddomat 21
Egenkonstruerad Solfångaranläggning
Egenkonstruerad TVA
Egenkonstruerad Acc tankar på ca 2,6m³
Hus byggt-65 Uppvärmd yta: 272m²
på brandskolan (SMO) så fick man lära sig att all släckning t.o.m lock på en gryta är till största delen kylande släckning, undantaget var halon som reagerar med atomerna (förbjudet idag):)
Pelletseldare sen -00
KMP (PellX)brännare -00,som är ansluten till en Aquator panna.Självcirkulation på värmen med hjälp av motorshunt,utetempgivare och innetermostat.Dragbegränsare SID012, 7m skorsten-tegel.
